Det finns familjecentraler i alla länets 13 kommuner som vänder sig till barn 0–6 år. Familjecentralerna samverkar och samarbetar med mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att stärka samverkan mellan de verksamheter som möter de yngsta barnen. Vi stödjer familjecentralerna att arbeta med att stärka föräldraskap och tidigt identifiera familjer som behöver stöd.

Arbetet på familjecentralen ska genomsyras av jämställdhet för att främja jämlikt föräldraskap. Familjecentralen ska arbeta för en helhetssyn runt barnet och verka för god hälsa för hela familjen. Vi har nyligen tagit fram en vägledning för föräldrastödjande insatser i grupp, detta med syfte i att kunna erbjuda ett mer jämlikt stöd över länet. Arbetet med familjecentralerna beskrivs i en överenskommelse som är beslutad i vårt gemensamma ledningssystem.

Öppna insatser är den vanligaste typen av stöd som barn och unga och deras föräldrar får av socialtjänsten. Öppna insatser kan vara kontaktperson, kontaktfamilj eller det vi kallar öppenvård, att man får samtal och/eller praktiskt stöd till förändring via exempelvis familjebehandlare eller familjepedagog. I vårt öppenvårdsnätverk arbetar vi med utvecklingsfrågor och kvalitetssäkring av kommunens öppenvård. Nätverket består av representanter från öppenvården i länets kommuner.

Genom nätverket drar vi nytta av varandras erfarenheter och kompetens. Drivkraften ligger i att hitta och tillämpa bästa möjliga vägar, arbetssätt och metoder för att nå det gemensamma övergripande målet – att alla barn och ungdomar ska ha goda levnadsförhållanden som främjar god hälsa och utveckling.

Just nu samarbetar nätverket med Hälsohögskolan i Jönköping för att ta fram en modell för arbetstyngdsmätning för öppenvården. Vi har också tagit fram en kompetensutvecklingsplan med målet att alla kommuners öppenvård ska ha samma kompetens och att barnen i länet därmed erbjuds samma möjligheter.

Varje år placeras ungefär 7 000 barn och unga i Sverige i vård utanför hemmet. Dessa placeringar kan vara både korta och långa och kan ske i familjehem, hem för vård och boende (HVB), på en SiS-institution, eller i ett stödboende. Många placerade barn och unga riskerar att möta stora utmaningar senare i livet. Därför arbetar vi i länet för att skapa en trygg och säker vård för dem.

Vi satsar på att stärka hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade. Exempel på våra insatser är Letterbox Club och en överenskommelse om att alla barn ska få en hälsoundersökning i samband med placering. I avsnittet material att beställa finns en pixibok för placerade barn och en informationsbroschyr för föräldrar.

Nätverket har också utvecklat gemensamma rutiner och checklistor, som du som nätverksmedlem hittar på Ping Pong. Tillsammans med Göteborgsregionen deltog några av länets kommuner i projektet Förälder på avstånd.

Vi använder modellen En varaktig relation i utredningar av familjehem. Under 2024 genomförde Berith Josefsson och Ingrid Höjer en studie om modellen, där familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare delade sina erfarenheter. Just nu arbetar vi med ett kompetensprogram för familjehem och utvecklar ett nationellt eftervårdsprogram för barn och unga som lämnar samhällsvård, tillsammans med Knas hemma. Vi följer systematiskt upp avslutade placeringar både i familjehem och HVB genom en gemensam enkät för länet, och arbetar nu på en mer tillgänglig redovisning för kommunerna.