Det finns familjecentraler i alla länets 13 kommuner som vänder sig till barn 0–6 år. Familjecentralerna samverkar och samarbetar med mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att stärka samverkan mellan de verksamheter som möter de yngsta barnen. Vi stödjer familjecentralerna att arbeta med att stärka föräldraskap och tidigt identifiera familjer som behöver stöd.

Arbetet på familjecentralen ska genomsyras av jämställdhet för att främja jämlikt föräldraskap. Familjecentralen ska arbeta för en helhetssyn runt barnet och verka för god hälsa för hela familjen. Vi har nyligen tagit fram en vägledning för föräldrastödjande insatser i grupp, detta med syfte i att kunna erbjuda ett mer jämlikt stöd över länet. Arbetet med familjecentralerna beskrivs i en överenskommelse som är beslutad i vårt gemensamma ledningssystem.

Öppna insatser är den vanligaste typen av stöd som barn och unga och deras föräldrar får av socialtjänsten. Öppna insatser kan vara kontaktperson, kontaktfamilj eller det vi kallar öppenvård, att man får samtal och/eller praktiskt stöd till förändring via exempelvis familjebehandlare eller familjepedagog. I vårt öppenvårdsnätverk arbetar vi med utvecklingsfrågor och kvalitetssäkring av kommunens öppenvård. Nätverket består av representanter från öppenvården i länets kommuner.

Genom nätverket drar vi nytta av varandras erfarenheter och kompetens. Drivkraften ligger i att hitta och tillämpa bästa möjliga vägar, arbetssätt och metoder för att nå det gemensamma övergripande målet – att alla barn och ungdomar ska ha goda levnadsförhållanden som främjar god hälsa och utveckling.

Just nu samarbetar nätverket med Hälsohögskolan i Jönköping för att ta fram en modell för arbetstyngdsmätning för öppenvården. Vi har också tagit fram en kompetensutvecklingsplan med målet att alla kommuners öppenvård ska ha samma kompetens och att barnen i länet därmed erbjuds samma möjligheter.

Varje år placeras uppskattningsvis 7000 barn och unga i Sverige. En placering kan vara kortare eller längre i antingen en familj, så kallat familjehem eller i någon annan boendeform som hem för vård och boende (HVB), Statens institutionsstyrelse (SiS) eller stödboende. Många barn och unga som är placerade riskerar att få omfattande svårigheter senare i livet. Uppdraget i länet är därför att öka möjligheten för trygg och säker vård för barn och unga som är placerade.

I familjehemsnätverk ingår socialsekreterare som arbetar med familjehemsvård i länet. Tillsammans har vi gjort riktade satsningar till både barn, föräldrar och familjehem. Ett fokus är att stärka hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade, bland annat genom Letterbox club och Överenskommelse om rutin för hälsoundersökning i samband med placering för barn och unga. Under Material att beställa finns andra material som tagits fram till exempel en pixibok till placerade barn och informationsbroschyr till föräldrar.

Nätverket har även tagit fram länsgemensamma rutiner och checklistor som du som är med i vårt nätverk hittar på Ping Pong.  I samverkan med Göteborgsregionen medverkade några av länets kommuner i projektet Förälder på avstånd.

Vi har också infört modellen En varaktig relation i utredningar av familjehem. Under 2024 har Berith Josefsson och Ingrid Höjer genomfört en forskningsstudie – utredningsmodellen ”En varaktig relation” –  familjehemsföräldrars och familjehemssekreterares erfarenheter. Just nu fokuserar vi på att ta fram ett kompetensprogram för familjehem och att tillsammans med Knas hemma ta fram ett nationellt eftervårdsprogram för barn och unga som lämnar samhällsvård. Vi arbetar systematiskt med att följa upp och lära oss av avslutade placeringar både i familjehem och HVB genom en länsgemensam enkät.