Förebyggande insatser ska finnas på samhälls-, grupp- och individnivå. Utredningen föreslår att förebyggande perspektiv ska utmärka hela socialtjänstens verksamhetsområde.

Det ska vara lätt att få och ha kontakt med socialtjänsten. Information om socialtjänst och vilket stöd man kan få och vad man har rätt till ska finnas lätt tillgängligt. Alla invånare ska ha tillgång till kunskap om socialtjänsten. Tillgänglighet kan handla om både fysisk och digital tillgänglighet. Tillgänglighet är även att få ett gott bemötande och kontakt med personal med rätt kompetens.

I samhällsplanering ska sociala kunskaper och perspektiv tas tillvara. Platsen där människor växer upp och lever påverkar deras chanser i livet. Fysisk planering har en viktig roll att spela för att öka jämlikhet, så att invånarna får tillgång till bra boendemiljöer och viktiga samhällsfunktioner, oavsett bakgrund och förutsättningar. Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen syftar till att aktivt förebygga och motverka sociala problem.

Planering av insatser handlar om att kommunen ska planera insatser för alla grupper. I nuvarande lagstiftning har kommunen ansvar för planering enbart avseende äldre och personer med funktionsnedsättning. I förslaget handlar ansvaret för planering om kommunens behov av insatser och inte planering av insatser i det enskilda fallet. Målsättningen är att den som behöver stöd ska få tillgång till rätt insats i rätt tid.

I planeringen ska alla delar av utredningens förslag vävas in, det vill säga en lätt tillgänglig socialtjänst och förebyggande perspektiv. Kommunen ska även beakta behovet av förebyggande och tidiga insatser. När det behövs ska planeringen göras i samverkan med andra, både inom och utanför den egna kommunen. Det kan till exempel handla om samverkan med skola, samhällsbyggnad, organisationer eller regionen.

Verksamheten ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Ett krav införs i lagstiftningen att verksamheten ska bedrivas i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap från forskning ska användas.

En kunskapsbaserad verksamhet har ett fungerande system för riskhantering, personal med lämplig utbildning och erfarenhet. En kunskapsbaserad verksamhet har metoder för att systematiskt och fortlöpande följa upp verksamheten. Resultatet av uppföljningen används i verksamhetsutveckling och för att säkerställa ett gott resultat. Beprövad erfarenhet handlar om att systematiskt pröva och ompröva, diskutera och kritiskt granska sitt eget och verksamhetens arbete. Även ett gott bemötande har stor betydelse för en god kvalitet.

Utredningen nämner även att det är viktigt med en fungerande och effektiv kunskapsstyrning med samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten.

Lärstöd i evidensbaserad praktik – Kunskapsguiden

För insatser med biståndsprövning förslår utredningen en uppdelning i bistånd för livsföring och ekonomiskt bistånd. Här byter man begrepp från skälig levnadsnivå till levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden handlar om personens sammantagna livssituation. Med detta vill utredningen stärka att biståndet ska ges utifrån de individuella behoven och inte utifrån uppfattningar om generella behov hos personer i olika grupper.

Insatser utan behovsprövning. Utredningen föreslår att kommunen kan besluta att en eller flera insatser kan ges utan föregående individuell behovsprövning. Insatsen ska vara tillgänglig när den enskilda vill ta del av den och erbjudas på ett enkelt och effektivt sätt. Verksamhet ska anpassas efter ändrade förhållanden, lokala förutsättningar och behov. Insatser ska kunna ges till barn som har fyllt femton år oberoende av vårdnadshavares samtycke.

Ett antal insatser kommer fortsatt alltid kräva behovsprövning. Såsom vård utanför det egna hemmet för barn och unga samt ekonomiskt bistånd.

Ramlag: Socialtjänstlagen ska möjliggöra individuella anpassningar. Lagen ska behålla karaktären av ramlag och de föreslagna förändringarna i lagen ska lämna större utrymme för helhetssyn på individen. De övergripande målen ska finnas kvar. Den målgruppsindelning med särskilt ansvar för vissa grupper som finns idag tonas ned. Parallella utredningar om ny äldreomsorgslag och samsjuklighetsutredningen kan komma att påverka.

Enhetlighet: En enhetlig begreppsanvändning föreslås, vilket innebär att ex begreppet insatser ska användas konsekvent. Begreppen service, stöd och hjälp försvinner. Den kategoriserande termen missbrukare tas bort.

Jämställdhet: Socialtjänstlagens portalparagraf kompletteras med mål om jämställda levnadsvillkor.

”Socialtjänsten ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet”.

Barnrättsperspektiv: Barnets bästa ska precis som idag alltid beaktas. Barnrättsperspektivet förstärks genom att barnets rätt till information särskilts lyfts. Förslaget trycker på barnets rätt att framföra, och inte framföra, sina åsikter. Det kommer att finnas möjlighet, under vissa förutsättningar, att ha samtal med barn utan vårdnadshavares samtycke. Barnets behov av kontakt med närstående vid placering gäller såväl föräldrar som syskon och andra anhöriga och ska särskilt uppmärksammas.