Tidiga insatser och samverkan för god psykisk hälsa

Socialtjänsten har i uppdrag att ha god kännedom om barns situation, främja goda uppväxtvillkor och förebygga negativ utveckling. Genom samverkan med andra myndigheter arbetar man med tidiga och förebyggande insatser för att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa.

Socialtjänsten har i uppdrag att ha god kännedom om barns situation, främja goda uppväxtvillkor och förebygga negativ utveckling. Genom samverkan med andra myndigheter arbetar man med tidiga och förebyggande insatser för att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vi arbetar med tre huvudsakliga spår: ungdomsmottagningarna, familjecentralerna och samverkansfrågor – både kommunerna emellan och mellan kommunerna och Region Jönköpings län genom vårt gemensamma ledningssystem.

Ungdomsmottagningar är till för att ungdomar lätt ska kunna söka den hjälp de har rätt till. Det är viktigt att ungdomen söker av egen vilja. För en del ungdomar kan det räcka med enstaka besök, andra behöver kontakt under längre tid.

På alla ungdomsmottagningar jobbar barnmorskor och kuratorer men verksamheten är organiserad på olika sätt. Regionen kan vara ensam huvudman eller så är huvudmannaskapet delat mellan kommun och region. Vi jobbar för att alla ungdomsmottagningar i länet ska kunna lära och utvecklas tillsammans, och ta del av aktuell forskning och kunskap.

Nuvarande förbättringsarbeten rör bland annat ökad tillgänglighet för ungdomar med utländsk bakgrund, samt förbättrat stöd till personer med erfarenhet av sexuellt våld. Arbetet med ungdomsmottagningarna beskrivs i en överenskommelse

Familjecentraler finns i samtliga länets tretton kommuner. Det som kännetecknar familjecentralen är att huvudmännen – kommunerna och Region Jönköpings län, samordnar sina resurser under samma tak för att underlätta samverkan.

Inom strategigrupp barn och unga samarbetar vi tillsammans med skola, fritid och regionens folkhälsa- och sjukvård för att skapa goda förutsättningar för barnen i vårt län. I Jönköpings län har samverkan historiskt en framträdande position bland annat genom systematiskt förbättringsarbete med överenskommelsen om SIP (samordnad individuell plan) och rutin för avvikelser i samverkan. Vi har tagit fram flera överenskommelser i samverkan, med syfte att tillsammans stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa.

På nationell nivå deltar vi i utvecklingsarbeten i samverkan mellan kommuner och regioner genom att ingå i arbetsgrupper för den gemensamma styrningen med kunskapsstödet i de nationella vård och insatsprogrammen, VIP. Vi fungerar också som stöd i tvärprofessionella utvecklingsarbeten i region Jönköpings län genom Bästa platsen att växa upp, leva och bo på.

Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv. Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.

Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.

Läs mer om barnkonventionen och barns rättigheter. 

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att säkerställa att alla barn och unga får det stöd de har rätt till i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Stödet ska utformas utifrån barnets och familjens unika behov och innebär att olika aktörer behöver kunna samlas kring barnet för att ge rätt stöd i rätt tid.

Det innebär att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver arbeta bättre tillsammans. När ett barn behöver stöd från flera aktörer är det viktigt att det finns en helhet kring vilka insatser som blir bäst för barnet och vem som är ansvarig för vad. Det ställer krav på att aktörer utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning.

TSI är inte en metod, utan bygger på att berörda verksamheter har en gemensam struktur för sitt gemensamma arbete.

I ledningssystemet för samverkan mellan Regionen och länets kommuner har beslutat fattats att tillsammans arbeta för Bästa platsen att leva på – barn och unga. Målet med Bästa platsen att leva på – barn och unga är -att tillsammans skapa nya arbetssätt för att på bästa sätt främja barn och ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta görs bland annat genom tvärprofessionellt utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan. Tre områden har prioriterats: fullföljda studier, psykiska hälsa och fysisk aktivitet. Familjecentralernas utökade hembesök är ett exempel på projekt som funnits med och utvecklats via deltagande i Bästa platsen att leva på – barn och unga.

Vård- och insatsprogrammen (VIP) är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Syftet är att öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och klient.

VIP är en sammanställning av kunskapsunderlag som riktar sig till såväl specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola. Målet är att öka förutsättningarna för likvärdig vård som utgår från en helhetssyn på individen.

VIP tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av det nationella programområdet för psykisk hälsa. Innehållet bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar, men är utformade för att möta behovet av kunskap mellan personal och individ.

Kommunal Utveckling

Skip to content