Kategori: Social välfärd och hälsa- och sjukvård

Inloggning för samverkansmedlemmar

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer. Här finns också diskussionsgrupper där du som användare kan ställa och besvara frågor inom olika ämnesområden.

Du loggar in med ditt för.efternamn och egen valt lösenord. Inloggning kan endast ske av medlemmar i ett av våra nätverk.

Logga in på Ping Pong.

Vill du skapa ett konto? Har du problem att logga in?
Kontakta inga-lill.hafstrom@rjl.se

Meny

Kontakt

Anneli Forsgren

Samverkan

Samverkan

Vi erbjuder stöd för samverkan mellan kommunerna. Kommunerna möts i olika nätverk och arbetsgrupper. Exempel är chefsnätverken och Delaktighetsmodellens vägledarnätverk. Arbetsgrupper bildas utifrån konkreta förbättringsarbeten och projekt.

Vi erbjuder stöd för samverkan mellan kommunerna. Kommunerna möts i olika nätverk och arbetsgrupper. Exempel är chefsnätverken och Delaktighetsmodellens vägledarnätverk. Arbetsgrupper bildas utifrån konkreta förbättringsarbeten och projekt.

Det sker också samverkan med regionen inom olika områden. Ett exempel är att länets kommuner tillsammans med Region Jönköpings folkhälsoavdelning, i samverkan med region Kalmar och Östergötland, förvaltar och driver ”Hälsan spelar roll”.

Även intern samverkan sker genom olika områden som berör många, som våld i nära relation, projekt boendestöd, jämlik och nära vård och arbete och sysselsättning.

Boendestödsprojektet är ett pågåendeförbättringsarbete som startade 2017 i psykiatrinätverket men som växte 2019 till att involvera även myndighetsnätverket och högskola/forskning.

Syfte med projektet har varit att länets 13 kommuner ska ha en samsyn om vad insatsen Boendestöd är och hur insatsen inom socialpsykiatrin ska erbjudas och verkställas. Genom samverkan och samskapande har kommunerna i länet nu en gemensam syn och en riktning av insatsens utformande för att skapa en jämlik insats. Skillnaderna mellan kommunerna jämnas till utan att det tar bort kommunernas självstyre i detaljer. Chefer och myndighetspersoner såväl som boendestödjare och klienter/brukare/medborgare har deltagit i framtagandet av materialet. Fortsättning sker nu ute i kommunerna. Med stöd av Forte är ett forskningsprojekt igång i samarbete med Jönköpings University.

Vi representerar länets kommuner i två nationella nätverk som har värdskap i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

SKR:s Funktionshindernätverket har som syfte att samverka med övriga Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) i landet. Här lyfts områdesaktuella frågor. SKR nätverket har en tydlig spridningsfunktion av ny kunskap och annat aktuellt från olika myndigheter som berör området.

Det andra nätverket är Nationella kompetensrådet (NKR) som är en nationell samverkan för kompetens inom funktionshinderområdet. Det är genom denna samverkan som funktionshinderområdet har fått specifika titlar för medarbetare. Även den gemsamma föreskriften om nationell likriktat innehåll i stödpedagogutbildningen har nationell samverkan och samsyn inom NKR legat bakom. NKR är branschens arena för att påvisa specifika behov av kompetens och kompetent personal för att klara kommunernas uppdrag att tillhandahålla tjänster som man ansvarar för.

”När du pratar upprepar du det du redan vet, men om du lyssnar kanske du lär dig något nytt”.

- Dalai Lama

Meny

Kontakt

Anneli Forsgren

Forskning boendestöd

Forskning boendestöd

Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv? En studie av boendestöd från brukares, närståendes och boendestödjares perspektiv

Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv? En studie av boendestöd från brukares, närståendes och boendestödjares perspektiv

Projektet har planerats av forskare, professionella och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och boendestöd. Forskningsprojektet ska studera boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning och det övergripande syftet är att bidra till ökad kunskap om boendestöd som praktik. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att undersöka omfattningen av och på vilka sätt boendestöd utgör en meningsfull form av stöd för att främja ett självständigt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Planeringsprojekt beviljades i december 2019 och projektmedel för åren 2022-2026 ges från Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet finns på Hälsohögskolan, Jönköping University.

Vi står bakom ansökan och kommuner i Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län och Göteborgsregionen är intresserade av att ingå i projektet.

Vilka upplevda effekter har boendestöd på livet för personer med psykisk funktionsnedsättning ur brukarnas, deras närståendes och boendestödjares perspektiv?

  • Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare om sin återhämtning vid insatsens början och ett år efter att de beviljats boendestöd?
  • Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare, närstående och boendestödjare gällande tillfredsställda och otillfredsställda behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning vid insatsens början och ett år efter beviljandet av boendestöd?
  • Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare, närstående och boendestödjare i funktionsförmågan hos personer med psykisk funktionsnedsättning vid insatsens början och ett år efter beviljande av boendestöd?

Hur initieras, verkställs och avslutas boendestöd i praktiken ur brukarnas, deras närståendes och socialtjänstens perspektiv?

Hur formas relationer och kommunikation mellan brukare och boendestödjare i utövandet av boendestöd?

Projektledare: Monika Allgurin, bitr. professor
Per Bülow, docent
Pia Bülow, professor
David Johansson, doktorand
David Kareketo, medarbetare Kommunal utveckling med egen erfarenhet
Mikael Skillmark, forskare
Mattias Vejklint, doktorand/teamchef Kommunal utveckling

För mer information kontakta:
mattias.vejklint@rjl.se

Meny

Kontakt

Mattias Vejklint

Nationella vård- och insatsprogrammet

Nationella vård- och insatsprogram

Syftet med vård- och insatsprogram är att individen ska få bästa möjliga vård och behandling. Vården ska vara jämlik, ske i samverkan och individen ska vara delaktig. VIP:arna gäller i hela landet och är framtagna utifrån en nationell kunskapsstyrning som innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap.

Vad är nationella vård- och insatsprogram (VIP)?

Syftet med vård- och insatsprogram är att individen ska få bästa möjliga vård och behandling. Vården ska vara jämlik, ske i samverkan och individen ska vara delaktig. VIP:arna gäller i hela landet och är framtagna utifrån en nationell kunskapsstyrning som innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i samverkan tagit fram fem nationella vård- och insatsprogram; Schizofreni, Självskadebeteende, Depression och ångestsyndrom, Missbruk och beroende samt Adhd. De nationella vård- och insatsprogrammen finns på www.vardochinsats.se.

Jönköpings läns 13 kommuner och Region Jönköpings län har olika förutsättningar och arbetet med att sprida och implementera vård- och insatsprogrammen ser olika ut. Många verksamheter berörs av VIP:arna – primärvård, skola/elevhälsa, specialistpsykiatri och socialtjänst. Flera verksamheter är i full gång med att informera om och implementera VIP. Det pågår arbete med att se över hur den egna organisationen ligger till i förhållande till nationella riktlinjer, hur arbetet ser ut idag och vad som kan behöva utvecklas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för jämlik vård, behandling och stöd.

Vård– och insatsprogrammen är öppna och tillgängliga för alla som har tillgång till en dator eller smartphone. Personal inom verksamheter inom hälso- och sjukvård eller i en kommun möter medborgare som söker vård, stöd eller behandling. Vård- och insatsprogrammen är något som kan påverka och underlätta arbetet tillsammans med medborgarna. VIParna ger information om olika psykiska funktionsnedsättningar och vad det kan innebära för en individ. Det finns information om vilka behandlingar och vilket stöd som bedöms fungera vid olika tillstånd. Informationen i VIParna kan användas för att få en fördjupad kunskap, likaväl som för att snabbt få svar på en fråga.

I VIParna finns information om vad regioner och kommuner bör kunna erbjuda utifrån nationella riktlinjer. Det finns information om vad medborgaren anses kunna förvänta sig i kontakten med olika verksamheter, till exempel vad som ingår i en utredning om hen ansökt om boendestöd från socialtjänsten.

Nationella vård- och insatsprogram (VIP)
Här finns de, hittills framtagna, nationella vård- och insatsprogrammen. 

Gemensam plattform för implementeringen av de nationella vård-och insatsprogrammen (VIP) i Sydöstra sjukvårdsregionen
Här finns information om det arbete som pågår i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Denna sida innehåller implementeringsstöd, stöd till praktisk användning och länkar till nationella sidor. Här finns även en flik där du kan se vad som är aktuellt just nu. 

Meny

Kontakt

Gabriella Mathur

Dokument

Implementeringsplan vård- och insatsprogram, Jönköpings län

Peer Support

Peer Support

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser.

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser. Peer support är en ny profession som ger hopp om att en återhämtning är möjlig. 

En peer support utbildas till att arbeta som stödperson inom psykiatriska verksamheter som erbjuder vård, stöd eller rehabilitering. Med sin unika kompetens får en peer support en kompletterande roll till etablerade kunskaper och professioner inom vård och omsorg. Våren 2023 genomfördes den tredje utbildningsomgången till peer support i Jönköpings län.

Vad gör en peer support?

Peer supporterns grundläggande uppgift är att fungera som stödperson till brukare/patienter, baserat på kunskaper och strategier utifrån den egna erfarenheten av återhämtning.

Arbetsuppgifterna kan varieras och behöver anpassas efter verksamheten och peer supporterns kompetens. Arbetet utgår från att erbjuda kamratstödjande samtal, individuellt eller i grupp. Samtalen görs utifrån brukaren/patientens intressen i olika aktiviteter som finns i verksamheten. Samtalet kan innebära att motivera till att återuppta eller utveckla sociala kontakter, fritidsaktiviteter, intressen eller att återgå till arbete. Peer supporterna kan hålla i gruppaktiviteter inom och utanför verksamheten till exempel studiecirklar, patientutbildningar, friskvård med mera.

Personer som får stöd av en peer support upplever att det ger livskvalitet, ökad social förmåga och är en hjälp i återhämtning. De upplever en större tilltro på sig själva och på möjligheten att genomföra förändringar i sina liv. Det ger en ökad känsla av hopp och att få kontroll över sin situation.

Projektet peer support startade 2018 och övergick 2021 till ett förvaltning- och utvecklingsuppdrag.

Uppdraget sträcker sig till och med 2024-06-30. I uppdraget ingår att upprätthålla och utveckla befintligt stöd och struktur. Detta för att möjliggöra en långsiktig fortsatt implementering, förvaltning och utveckling av peer support i Region Jönköpings län samt Jönköpings läns kommuner. Förvaltning- och utveckling av yrkesrollen peer support ska bidra till en psykiatri med fokus på återhämtning och vara ett stöd i patienters och brukares återhämtning. Det skall även bidra till en positiv påverkan på vårdklimatet och ge ett mervärde i vårdsituationen.

Idag finns ett nätverk med ungefär 80 peers och peer supporters som på olika sätt bidrar med sin erfarenhet och kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa utifrån olika uppdrag.

Yrkesgruppen peer support finns i flera regioner i Sverige. Den nationell samverkan samordnas av Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) där Susanne Sköld och Emma Henning ingår. Under 2023 räknar man med att det kommer finnas över 100 peer supportrar nationellt.

Samordnare för peer support är Emma Henning och Jackline Edén tillsammans med återhämtningsteamet på Kommunal utveckling. Emma arbetar även som peer support med uppdrag inom boendestöd i Jönköpings kommun. Uppdraget från strategigruppen och styrgruppen för peer support är att utöka antalet peer supportrar med 50%. Den nya yrkesrollen ska komma alla kommuner i länet tillgodo. Har du frågor om peer support mejlar du till teampsykiskhalsa@rjl.se

Peer supportar i Jönköpings län: Åsa Abrahamsson, Jarmo Pahkasalo, Semra Calik, Lars Agerbrink, Jenni Swenson, Therese Andersson Eden, Amanda Magnusson, Emma Henning och Maria Wesshammar.

Det finns tolv peer supportrar anställda i Jönköpings län. Fem inom specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län och sju inom kommunal verksamhet i fyra kommuner. Målet är att peer support ska kunna komma alla länets kommuner tillgodo.

Meny

Kontakt

Emma Henning
Jackline Edén

Dokument

Förvaltnings- och utvecklingsplan
Rollen peer support - delrapport

Peer

Peer

Peer är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. En peer kan anlitas som resurs i arbetet för ökad psykisk hälsa med fokus på återhämtning.

Peer är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. En peer kan anlitas som resurs i arbetet för ökad psykisk hälsa med fokus på återhämtning.

Erfarenheten och kunskapen hos en peer, tillsammans med de som arbetar inom psykiatrin eller socialpsykiatrin, ger en större bild av vad som bidrar till återhämtning. En peers uppdrag är att förmedla hopp om att återhämtning och psykisk hälsa är möjlig. En peer kan ha egen erfarenhet eller erfarenhet  som anhörig/närstående.

Utbildning och uppdrag

För att bli en peer går man en särskild utbildning via Recovery college. Efter genomförd utbildning finns möjlighet att söka uppdrag via intern förmedlingstjänst.

Uppdragen kan se olika ut i tid och omfattning. Här är några exempel:

  • Dela sin berättelse för medarbetare inom olika verksamheter
  • Utveckling av t.ex. informationsmaterial, vårdtjänster och digitala verktyg
  • Ingå i förbättringsarbete tillsammans med medarbetare
  • Delta/bidra i workshops, seminarier, utbildningar och konferenser
  • Vara kursledare för Recovery college

På 1177 kan du läsa mer och anmäla ditt intresse för att själv bli peer.

Arvode erbjuds för utförda uppdrag. Vilket arvode som betalas ut beror på omfattningen av uppdraget. Läs mer om Arvodering av uppdrag till person med egen eller anhörigerfarenhet.

Vill du eller din verksamhet anlita en peer? Se förslag på uppdrag i texten ovan. Du är välkommen att höra av dig via vårt bokningsformulär.

Idag finns ett stor nätverk med ett flertal peers och peer supporters som på olika sätt bidrar med sin erfarenhet och kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa utifrån olika uppdrag.

På nätverksträffarna, som erbjuds ett par gånger per år, finns möjlighet att byta erfarenheter utifrån uppdrag man har och har haft. Här delges även information om vad som är på gång inom området Psykisk hälsa och information om aktuella uppdrag.

Att bli en peer
Har du några frågor eller funderingar är du välkommen höra av dig till oss, Mia Nordlund, Bella Sundqvist och Annika Sköld Landberg på teampsykiskhalsa@rjl.se 

Att anlita peer
Vill du eller din verksamhet anlita en peer? Se förslag på uppdrag under rubriken Utbildning och uppdrag på sidan. Du är välkommen att höra av dig via vårt bokningsformulär.

Meny

Kontakt

Mia Nordlund
Bella Sundqvist

Recovery College

Recovery College

Recovery College är ett lärandecenter till stöd för återhämtning från psykisk ohälsa. Det är en samverkan mellan länets 13 kommuner och Region Jönköpings län. Verksamheten drivs i samskapande, där personer med egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa och yrkesverksamma inom psykiatri arbetar tillsammans.

Recovery College är ett lärandecenter. Genom utbildning och erfarenhetsutbyte vill vi stödja återhämtning från psykisk ohälsa. Inspiration till vårt lärandecenter hämtar vi från Recovery Colleges runt om i världen.

Psykisk ohälsa kan påverka livet på flera sätt – ibland behöver vi stöd för att komma vidare. Återhämtning kan handla om att skapa ett liv som du, i det stora hela, trivs med. Ett liv där du, inte den psykiska ohälsan, har kontrollen. Återhämtning kan handla om att finna hopp, skapa mening och utforska möjligheter – vägar som kan leda dig vidare.

Recovery College är ett komplement till vård och omsorg. Vi erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter – kurser, föreläsningar och informationstillfällen. Du kan gå en eller flera och väljer själv vilken eller vilka som kan vara till nytta för dig. Alla aktiviteter är kostnadsfria. Eftersom Recovery College inte är en vanlig skola så använder vi oss inte av prov eller betyg. Däremot följer vi skolans uppdelning i vår- och hösttermin. Kursutbudet uppdateras inför ny termin.

Kunskaps- och erfarenhetsutbyte kursdeltagare emellan är viktigt. Vår strävan är att du ska känna att dina kunskaper och erfarenheter tillvaratas.

Våra aktiviteter hittar du i vårt kursutbud VT 2025.

Vi tror på samlärande – att personer från olika målgrupper och med olika perspektiv lär av varandra och tillsammans. Samtliga aktiviteter är öppna för alla från 18 år och uppåt. Både privatpersoner och yrkesverksamma inom till exempel psykiatri är välkomna. Du kan delta i syfte att lära om ett ämne – för din egen hälsa och/eller för att kunna stödja någon i din omgivning. När aktiviteten väl är igång – då vill vi skapa en så jämlik lärandemiljö som möjligt. Därför lägger vi då undan titlarna och är istället alla deltagare.

Vi tror på samskapande. Vi som driver och utvecklar verksamheten har egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa och/eller yrkeserfarenhet från psykiatri. Vi arbetar tillsammans. 

Vi är ett litet team som driver verksamheten men vi har många kursledare! Våra yrkesverksamma kursledare kommer till exempel från region- och kommunpsykiatri och från civilsamhället. Kursledare med egen erfarenhet är peers. Som peer har man gått en särskild utbildning och använder sina erfarenheter av återhämtning från psykisk ohälsa i olika sammanhang. Man ingår även i ett peernätverk.

Inom Recovery College vill hjälpa till att visa på möjligheter bortom psykisk ohälsa och länka ut till samhället. Med detta som utgångspunkt samverkar vi med aktörer i civilsamhället.

En aktivitet hos oss leds av två kursledare där en bidrar med egen erfarenhet av ämnet och en med teoretisk kunskap samt yrkeserfarenhet av ämnet. På så sätt säkerställer vi att båda perspektiven blir belysta. Det är kombinationen – egen erfarenhet och yrkeserfarenhet som är grejen!

Kurser och föreläsningar genomförs på olika platser i länet. Ett antal ges även digitalt. Du är varmt välkommen att delta varhelst du vill i länet.

Tillsammans för psykisk hälsa

Recovery College är en samverkan mellan Region Jönköpings län och länets 13 kommuner. Verksamheten bedrivs i samskapande mellan personer med yrkeserfarenhet från region- och kommunpsykiatri och personer med egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa.

Recovery College är tillsammans med peer och peer support ett långsiktiga arbete som pågått sedan 2010.

”Det är så sällan man pratar om återhämtning, man låter ofta ohälsan ta större plats. Kursen har gett mig ett nytt sätt att se på min ohälsa, men framförallt min hälsa.”

- Kursdeltagare

Vi har både digitala och fysiska kurser. Du hittar våra kurser i vårt kursutbud VT 2025.

Vi som driver verksamheten inom Recovery College: Nadia Melkstam, Sofia Ringvall, Fredrik Vestlund, Malin Forslund, Mia Nordlund och Laila Korsberg

Meny

Kontakt

Malin Forslund

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag

Vi stödjer länets kommuner att vidareutveckla kunskapsbaserade, jämlika och resurseffektiva insatser och tjänster för äldre och patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.

Vi stödjer länets kommuner att vidareutveckla kunskapsbaserade, jämlika och resurseffektiva insatser och tjänster för äldre och patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.

Våra långsiktiga utvecklingsområden är

  • Riktat stöd till att främja hälsa och förebygga ohälsa
  • Samverkan och kontinuitet för invånare med komplexa behov
  • Förändrade och nya arbetssätt
  • Stärkta förutsättningar: överenskommelser som styr i riktning nära vård och omsorg, kompetensförnyelse och kompetensutveckling.

Arbetet sker i nätverk, i samverkan kommuner och region och i samskapande med civilsamhälle och invånare. Kommuner och region i samverkan leder, stödjer och följer upp sina verksamheter på bästa sätt för att stödja invånarna att leva livet bäst möjligt.

I högerspalten under rubriken dokument hittar du långsiktiga strategidokument och nyhetsbrev.

Inriktningsdokument

Länsgemensamt inriktningsdokument
Tillsammans ska vi agera oss fram, utveckla kompetenser och en stark kultur av samverkan, samordning och samarbete. Genom samverkan arbeta i de organisatoriska mellanrummen. Omställningen berör primärvården, som utförs av såväl region och kommuner, hela hälso- och sjukvårdssystemet, socialtjänsten, förskola och skola, samhällsplanering, fritids- och kultursektorn och samverkan med civilsamhällets olika aktörer.

Inriktningsdokument i samverkan med Region Jönköpings län
Målet med en gemensam plan för primärvård är att formulera/tydliggöra gemensamma områden i samverkan utifrån regionens Tillsammans möter vi framtidens behov av hälso-och sjukvård och kommunernas dokument Tillsammans möter vi framtidens behov inom området främjande, hälsa, stöd, omsorg och vård.

Meny

Kontakt

Anneli Forsgren

Dokument

Tillsammans möter vi framtidens behov
Gemensam plan för primärvård
Nyhetsbrev december 2024

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling

Vi anordnar utbildningar för medarbetare för att göra vård och omsorg bättre. Kompetenshöjande aktiviteter genomförs med stöd från Kurs och konferens. Kurserna anordnas utifrån kommunala nätverkens behov för att på ett kostnadseffektivt sätt erbjuda kompetensutveckling för länets anställda.

Vår verksamhet ska stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov, utveckla förutsättningarna för att utöka verksamhetsintegrerat lärande för vård och omsorg i hemmet, både särskilt och ordinärt boende. Verksamheten utvecklar utbildnings- och handledarkapaciteten, exempelvis genom olika former av handledarutbildning och modeller för handledning och coaching. Framtidens arbetsplats har behov ett verksamhetsintegrerat lärande och att utveckla goda lärandemiljöer i vården

Utvecklingsområden

Länets socialchefer har gett oss uppdraget att sammanställa en länsgemensam kompetensutvecklingsplan. Den ska stödja behovet av kompetensutveckling i samband med utvecklingen mot en god och nära vård och omsorg som stärker hälsan, är sammanhållen, personcentrerad och proaktiv.

  • Våra utbildningar hittar du på Region Jönköpings läns lärande- och kompetensportal (Lok). Där finns mer information om varje kurs och anmälan. I Lok väljer du först Kurskatalog och i sökfältet Verksamhet väljer du Kommunal utveckling.

    När du ska anmäla dig till våra kurser och utbildningar behöver du registrera ett eget konto i Lok som kopplar till ditt BankID (gäller ej anställda i Region Jönköpings län). Externa användare som registrerade ett konto före 30 juni 2021 behöver komplettera sina uppgifter med personnummer. Kontoregistrering och komplettering av personnummer sker i Lärande- och kompetensportalen.

  • Vi arrangerar regionala tematräffar för processledare för IBIC. Där samlas processledare för att dela erfarenheter och tillägna sig nya kunskaper.
  • Små insatser som gör stor skillnad – Äldrekursen för bättre stöd till äldre som har problem med både syn och hörsel.
  • Åldrande och psykisk ohälsa – en introduktionskurs i Projektet Åldras och må bra, riktar sig till äldre själva, beslutsfattare och tjänstepersoner.

Det finns ett gemensamt uppdrag kring kompetensutveckling mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län. Uppdraget handlar om förstärkt samverkan inom omställningsarbetet till en god och nära vård och omsorg. Via Region Jönköpings läns Lärande och kompetensportal (LoK) hittar du också gemensamma utbildningar som teamutbildning Palliativ vård.

  • Inom fokusområde äldre samverkar Region Jönköpings län och länets kommuner för att tillsammans med civilsamhället skapa bästa platsen att åldras på. För att lyckas möts team från olika verksamheter tillsammans med seniorer i lärandeseminarier och lärandenätverk. Mötesplatserna är till för förbättringsarbeten, erfarenhetsutbyte, samverkan, lärande och inspiration.
  • Forum Geriatrikum är en serie föreläsningar fyllda med inspiration och lärande inom vård och omsorg för äldre inom länets kommuner och Region Jönköpings län. Alla föreläsningar sker via webben och programmet Zoom meetings.
  • ESTHER förbättringscoach-utbildning är ett samarbete mellan kommunerna, vårdcentralerna och specialistvården. Tillsammans arbetar vi för att göra Esthers dag så bra som möjligt. I nätverket finns patienter, brukare samt ESTHER förbättringscoacher som ett naturligt stöd i utvecklingsarbetet.
  • Metodikum är Region Jönköpings läns centrum för klinisk träning och medicinsk simulering och finns i utbildningslokaler vid sjukhusen i Eksjö, Jönköping och Värnamo. Metodikum är en länsgemensam resurs och en öppen mötesplats som bidrar till att öka personal- och patientsäkerheten, motiverar till ständiga förbättringar och stimulerar lärandet. Metodikuminstruktörer finns i regionens verksamhet och är under uppbyggnad i kommuner för ett praktiskt lärande i vardagen med stöd av verksamhetsinstruktörer på kommun- och vårdcentralsnivå genom simulering som metod.
  • Vård- och omsorgscollege där arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildare arbetar tillsammans för kompetensförsörjning inom vård och omsorg genom certifierade regionala och lokala verksamheter, validering, handledning, arbetsplatslärande, språkutvecklande arbetsplatser med mera.

”Det är alltid viktigt att samverka. Vi vill samverka med kommuner och vårdcentraler för att hitta träningsmöjligheter med Esther-fokus oavsett var Esther befinner sig ”.

- Marcus Lidin, Metodikum

Meny

Kontakt

Anneli Forsgren

Systematiskt förbättringsarbete

Systematiskt förbättringsarbete

Vi stödjer kommunernas pågående systematiska förbättringsarbete för att bästa tillgängliga kunskap ska tillämpas i varje möte med deras målgrupper.

Vi stödjer kommunernas pågående systematiska förbättringsarbete för att bästa tillgängliga kunskap ska tillämpas i varje möte med deras målgrupper. Här finner du en modell och verktygslåda för ständiga förbättringar.

Vi vill stödja användandet av verktyg att använda i systematiskt förbättringsarbete och i utveckling av patientsamverkan. Verktygen har olika svårighetsgrad, från enkla som kan användas direkt utan större förberedelse eller kostnad till de som kräver mer resurser och tid. Verktygen ger råd om när de är lämpliga att användas och hur de kan användas. Vi använder dem i förbättringsarbeten inom kommunal verksamhet, och i samverkan. Genom att använda samma förbättringsverktyg i region och kommun har vi ett gemensamt språk och metoder när vi tillsammans utvecklar vård- och omsorgsprocesserna.

Utvecklingsområden

Förbättringsmodellen innehåller delar om att sätta mål, mäta och ta fram idéer samt att prova göra förändringar i små steg som blir hållbara. Metoder och verktyg att använda i verksamheters systematiska förbättringsarbete är exempelvis nulägesanalys, fiskbensdiagram, PGSA-cirkeln och påverkansanalys för att kartlägga gapet med hur vi gör och hur vi skulle kunna göra om vi tar till oss ett nytt nuläge.

Vi är en del av Region Jönköpings län och vill sprida Qulturums valda stöd i förbättringsarbete och göra metoder och verktyg tillgängliga. Genom att använda samma förbättringsverktyg i region och kommun kan vi tillsammans utveckla vård- och omsorgsprocesserna.

Förbättringsmodellen är en grundmodell med tre viktiga frågor för att systematiskt åstadkomma förbättringar.

  • Vad vill vi åstadkomma?
  • Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
  • Vilka förändringar kan leda till en förbättring?

Målgruppers och närståendes erfarenheter, kunskaper och resurser ska tas tillvara i omsorg och vård. Samskapande vid insatsers utformning och genomförande, men också i verksamhetsutveckling och förbättringsarbete, leder till delaktighet, personcentrering och professioner får dessutom del av den erfarenhetsbaserade levda kunskapen hos invånare.

Läs även om regionens modell för Esther SimLab simulering som metodstöd för att träna tillsammans i team och i vårdprocesser/Esthers hela vårdresa, och andra metoder för invånarmedverkan som tjänstedesign.

Frågan Vad är viktigt för dig? fångar kärnan i personcentreringens filosofi, där människor ses som individer med preferenser, behov och resurser som måste förstås för att kunna åstadkomma värde. Den dialogen bidrar att förbättra en tjänst och att ta tillvara individens egna resurser och att professionen jobbar tillsammans med individen.

Metoder och verktyg för samskapande, patient- och brukarmedverkan att använda är exempelvis Konsultera genom fokusgrupp, skapa persona eller Födelsedagskalaset.

I högerspalten finner du metoder för berättande ledarskap och exempel på hur berättelse som verktyg kan skapa riktning och kvittera omställning till Nära vård.

Stödmaterial

Länssamordningen av IBIC i Jönköpings län samlar goda exempel lokalt och nationellt och samverkar med andra aktörer. Stödmaterial som kan användas av kommunerna i arbetet med IBIC har upprättats genom nätverket för processledare. Ta gärna kontakt för att få del av länets stödmaterial. Under 2023-2024 syftar länssamordningen även till att undersöka förutsättningar för gemensam uppföljning och utvärdering av effekten och nyttan av IBIC.

Via Kunskapsguiden kan ni (SAS, chefer och processledare) ta del av SKR:s webbinarium om individbaserad systematisk uppföljning.

Här kan du som utförarpersonal inom äldre- och funktionshinderomsorg genomföra ett självtest i IBIC. Testet är skapat av Jönköpings kommun och syftar till att testa sig själv och att man förstått de olika delarna i IBIC.

Här kan du som chef eller utförarpersonal inom äldre- och funktionshinderomsorg titta på en film om Social dokumentation kopplat till IBIC. Filmen är skapad av Jönköpings kommun 2023.

På Nässjö kommuns hemsida finns exempel på information om IBIC som arbetssätt gentemot invånaren samt en broschyr som kan delas ut till den hjälpsökande i samband med hembesök.

På Gislaveds kommuns hemsida finns tillgång till bra informationsfilmer till invånaren som på ett tydligt sätt beskriver utredningsförfarandet vid ansökan om hjälp samt att biståndsbedömningen utgår från det individuella behovet och IBIC.

Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal används för att säkra strukturerad informationsöverföring från omvårdnadspersonal till sjuksköterska. Med rapporteringsstödet får omvårdnadspersonalen stöd för vad man själv tar reda på vid vanliga tillstånd och besvär, inför att man kontaktar sjuksköterska och rapporterar enligt SBAR.

Rapporteringsstöd kan läggas till som ikon på din mobil eller läsplatta eller beställas. 

Uppföljning för analys och lärande

Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer och att sammanställa informationen på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra den egna verksamheten. Systematisk uppföljning är att löpande beskriva och mäta enskilda klienters problem och behov, insatser och resultat.

Nationella uppföljningar och indikatorer av God och nära vård är under utveckling och tar sin utgångpunkt i det som invånaren definierar som värdeskapande. Det finns endast ett fåtal indikatorer som belyser effekterna av omställningen för kommunorganisationerna, samt uppföljning som beskriver det gemensamma resultatet. Region Jönköpings län och dess kommuner deltar i SKR:s arbete att ta fram metoder och mått för att följa omställningen. Även Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att följa upp primärvården och omställningen till en mer nära vård.

”Vad är viktigt för Esther? är kärnfrågan när vi utvecklar vård och omsorg, där följdfrågorna blir: Vilka behöver då samverka? Vilka förbättringar behöver göras? ”.

- Nätverksdeltagare

Meny

Kontakt

Anneli Forsgren

Dokument

IBIC slutrapport
IBIC delrapport
Nulägesanalys
Fiskbensdiagram
Påverkansanalys
PGSA-cirkeln
Födelsedagskalaset
Konsultera gm fokusgrupp
Skapa personas
Metoder - Berättande ledarskap Nära vård

Har ni frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta oss.

Medlemskommuner

Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo

  • Besöksadress: Vallgatan 8, 553 16 Jönköping

Kommunal Utveckling

  • kommunalutveckling@rjl.se
Facebook Linkedin-in
Skip to content