Rapporteringsstöd

Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal tar upp olika symtom och tillstånd som du kan stöta på i ditt arbete.

Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal

Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal tar upp olika symtom och tillstånd som du kan stöta på i ditt arbete. Här får du stöd i vad du som omvårdnadspersonal kan titta efter om en person du vårdar förändras eller försämras.

Rapporteringsstödet ger dig information kring vad du behöver ta reda på före du, i samråd med personen, kontaktar en sjuksköterska.

Kontakta alltid sjuksköterska om du känner dig osäker kring en persons välmående. Vid kontakt med sjuksköterska använder du dig av SBAR på sidan 18 för en tydlig rapportering. Om tillståndet är akut, till exempel vid medvetslöshet, andningsstillestånd eller svåra hjärtbesvär, ring först 112. Kontakta därefter sjuksköterska.

Rapporteringsstödet för omvårdnadspersonal har tagits fram av Varbergs kommun 2014, och används med tillstånd.

Rapporteringsstöd som ikon i mobiltelefon eller läsplatta

iPhone
När du är på sidan Rapporteringsstöd klickar du på pilen i mitten på menyn längst ner – scrolla till Lägg på helskärm – här kan du byta namn till Rapporteringsstöd – klicka på Lägg till. Ikonen finns nu på din skärm. 

Android
När du är på sidan Rapporteringsstöd klickar du på de tre pilarna i högra hörnet – välj Lägg till på startsidan – här kan du byta namn till Rapporteringsstöd – klicka på Lägg till. Ikonen finns nu på din skärm.

Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal

Plötsligt ändrat beteende eller mående hos en person.

  • Vad är det som inte är sig likt? Vad skiljer från det förra besöket?
  • Är personen blek, kallsvettig, andfådd
  • Nytillkommen förvirring?
  • Smärta?
  • Har personen feber? Om ja, se även kapitlet om feber på sidan 10.
  • Finns misstanke om infektion?
  • Har personen kissat? Observera urinen. Utseende? Ont att kissa?
    Se även kapitlet om urinbesvär på sidan 13.
  • Dricker personen för lite – intorkad
  • Förstoppad? När var senaste avföringen
  • Nyinsatt läkemedel?
  • Hur har patienten sovit natten som gick
  • Diabetiker? Om ja, mät p-glukos.

    – Talar personen annorlunda mot tidigare
    – Snedhet i ansiktet?
    – Svaghet i arm och/eller ben?
    Om svaret är JA på något av ovanstående tre frågor – gör AKUT-test på sidan 23.

  • Vågar du lämna personen?
  • Ska anhöriga informeras?

Känd kärlkramp
Kärlkramp uppkommer när hjärtats kranskärl får svårt att försörja hjärtmuskeln med blod. Det leder till tillfälliga smärt-attacker i bröstet och kan komma vid kyla, vid ansträngning eller i vila på dagen eller natten.

  • Finns ordination på läkemedel att ta vid kärlkramp? Se läkemedelslista (vid behovsläkemedel).
  • Har personen fått denna medicin?
  • Brukar den hjälpa?
  • Har den hjälpt nu?

Om inte, återupprepa behandling. OBS! Detta kan bidra till fallrisk!

Nytillkommen bröstsmärta
Första gången en person i fråga får bröst-smärta eller tidigare känd kärlkramp som nu upplevs annorlunda.

  • Var sitter smärtan?
  • När började smärtan?
  • Har personen besvär med andningen?
  • Strålar smärtan ut i vänster arm?
  • Hur är personens allmäntillstånd? Blek?Kallsvettig? Matt?
  • Finns smärta vid andning? Vid vila? Vid ansträngning
  • Förkyld nu eller nyligen?
  • Har personen feber? Om ja, se även kapitlet om feber på sidan 10.
  • Är personen orolig? Finns ordination på läkemedel att ta vid behov mot oro?

Om möjlighet finns, kontrollera:

  • Blodtryck
    Puls

OBS! Bröstsmärtor med andfåddhet är betydligt allvarligare än symtomen var för sig.

Andningsbesvär kan uppkomma av många orsaker och skapar ofta obehag hos den som drabbas.

  • Är personen andfådd i vila eller aktivitet?
  • Antal andetag per minut?
  • Är andningen Ytlig? Djup? Rosslig? Pipig?Orytmisk?
  • Hur upplever personen sina besvär (lätta, måttliga eller svåra)?
  • Har personen känd lungsjukdom?
  • Har personen fri luftväg? Förkylning? Hosta?
  • Har personen normal ansiktsfärg? Feber? Smärta? Känd allergi?
  • När började andningsbesvären?

Magen innefattar många olika organ och magsmärta kan därför bero på många olika saker.

  • Hur länge har smärtan pågått?
  • Var sitter smärtan?
  • Har personen feber? Om ja, se även kapitlet om feber på sidan 10.
  • Intervallsmärta som kommer och går?
  • När kissade personen senast?
  • Skött magen? Förstoppad? Diarré? Hård, spänd mage
  • Illamående? Kräkningar? Om ja, se även kapitlet om kräkningar på sidan 8.
  • Är personen allmänpåverkad, det vill säga blek, kallsvettig, snabb och/eller ytlig andning?
  • Är personen diabetiker? Om ja, mät p-glukos
  • Har personen haft liknande symtom tidigare?

Kan förekomma vid magsjuka, matförgiftning eller annan sjukdom. Viktigt med god handhygien hos dig som personal.

  • När började kräkningarna?
  • Finns magsjuka i omgivningen?
  • Matkräkning?
  • Är personen Illamående?
  • Blod i kräkningen? Kaffesumpsliknande?
  • Är personen diabetiker? Om ja, mät p-glukos.
  • När skötte personen magen senast?
  • Blod i avföringen? Svart eller mörk avföring?
  • Har personen diarré? Buksmärtor?
  • Feber? Om ja, se även kapitlet om feber på sidan 10.
  • Pågående bröstsmärta? Om ja, se även kapitlet om bröstsmärta på sidan 3.
  • Har personen tidigare haft hjärtinfarkt eller kärlkramp
  • Är personen blek? Kallsvettig? Huvud-värk?
  • Fallit senaste veckan?
  • Hjärnskakning?

Feber är individuellt och innebär att kroppstemperaturen är högre än den normalt brukar vara hos en person.

  • När började febern?
  • Hur mycket feber?
  • Förkylning?
  • Har personen frossa?
  • Andningsbesvär?
  • Har personen kissat? Hur är lukten och färgen på urinen?
    Sveda eller smärta när personen kissar? Om ja, se även kapitlet om urinbesvär på sidan 13.
  • Har personen något sår?
  • Har personen smärta någonstans?
  • När började svullnaden?
  • Är båda benen lika svullna?
  • Smärta i benet/benen?
  • Finns någon rodnad?
  • Känns benet/benen kalla?
  • Känns benet/benen varma?
  • Olika temperatur på benen?
  • Har personen jobbigt att andas? Flåsig?

Nytillkommet sår

  • Orsak till såret?
  • Blöder såret?
  • Storlek?
  • Utseende?
  • Djupt/ytligt?
  • Smärta?
  • Är det omlagt på något sätt?

Känt sår sedan tidigare som sköts av personal?

  • Svullnad? Värmeökning runt såret?
  • Rodnade sårkanter?
  • Vätskar såret mer än tidigare?
  • Utseende på vätska?
  • Luktar såret?
  • Har personen feber?
  • Smärta i såret? Smärta vid omläggning?
  • Sveda eller smärta när personen kissar?
  • Täta trängningar?
  • Hur ser urinen ut?
  • Hur länge har besvären pågått?
  • Har personen feber? Om ja, se även kapitlet om feber på sidan 10.
  • Dricker personen tillräckligt?
  • Har personen haft urinvägsinfektion tidigare?
  • Har personen kateter?
  • När startade yrseln?
  • Känd yrsel sedan tidigare?
  • Har personen kräkts?
  • Klagar personen över huvudvärk?
  • Yrsel vid vila och/eller rörelse?
  • Dricker personen tillräckligt?
  • Har personen fallit den senaste veckan?

– Talar personen annorlunda mot tidigare?
– Snedhet i ansiktet?
– Svaghet i arm och/eller ben?
Om svaret är JA på något av ovanstående tre frågor – gör AKUT-test på sidan 23.

Om möjlighet finns, kontrollera:

  • Blodtryck
  • Puls
  • Är personen kontaktbar?
  • Har du försökt hjälpa personen upp?
  • Skada? Blödning? Smärta någonstans?
  • Felställning i arm eller ben?
  • Kan personen stå och gå som tidigare?
  • Mår personen illa eller har kräkts?
  • Är personen yr?
  • Huvudvärk?
  • Är orsaken yttre omständigheter såsom mörker, matta, möbler, sladdar eller kläder?
  • Vad tror personen och du att fallet orsakades av?
  • Ska anhöriga kontaktas? Av vem?
  • Nytillkommet?
  • Tillstött något medicinskt?
  • Vilka situationer?
  • Risker?
  • Är det problem över hela dygnet, eller vissa tillfällen?
  • Upplever patienten det som ett problem?
  • Hur har förflyttningen utförts hittills?

(Text – tillstånd att användas från kommunförbundet Skånes kommuner)

Riskfaktorer och varningssignaler

  • Har personen drabbats av en kritisk livshändelse som exempelvis berör arbete, pengar, en relation, status, förlust av en närstående?
  • Finns en större besvikelse hos personen? Exempelvis mobbning, kränkning, depression, allvarlig sjukdom eller missbruk.
  • Finns förändringar i personens beteende? Var uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig.
  • Finns självmordstankar?
  • Är personen upptagen av döden?
  • Pratar personen om självmord?
  • Utrycker personen starka känslor av meningslöshet/hopplöshet?
  • Drar personen sig undan från familj, vänner och saker som ska hända?
  • Får personen plötsliga och ovanliga vredesutbrott?
  • Har personen stark ångest?

Vad ska man göra?
Om du ser varningssignaler för självmord behöver du starta en dialog genom att ställa frågor.
Frågor som är okej att ställa kan vara:

  1. Mår du ibland så dåligt att du funderar på att ta ditt liv
  2. Har du planer på att ta livet av dig?Om ja, har du tänkt på när du skulle göra det? Idag, i morgon, nästa vecka?
  3. Har du tänkt ut en metod för hur du ska gå tillväga

Om svaret på någon av frågorna är JA, kontakta sjuksköterska.

Gå aldrig med på att hålla någons självmordsplaner hemliga.

SBAR är ett sätt att kommunicera strukturerat i vården. Använd SBAR när du ska informera sköterskan om en aktuell situation. Genom det minskas risken för att informationen glöms bort eller misstolkas.

S – Situation
Presentera dig själv med namn, titel och arbetsplats. Uppge vårdtagarens namn, ålder och personnummer och eventuellt adress. Vad är problemet/anledningen till kontakten?

B – Bakgrund
Beskriv kort personens sjukhistoria och pågående hälsoproblem.

A – Aktuellt
Rapportera fakta om nuläget gällande allmäntillståndet. Besvara frågorna som ställs under aktuellt kapitel i rapporterings-stödet.

R- Rekommendation
Jag vill ha hjälp med bedömning/behandling/ordination/hembesök.

Avsluta med att bekräfta vad ni kommit fram till.

Innan kommunikationen avslutas – ställ frågorna: Finns fler frågor? Är vi överens?

Smärtskattning

Bedömning av tecken på smärta hos person som inte kan uttrycka smärta i tal.

Observera personen och gör en bedömning med hjälp av frågorna.

Ljuduttryck. Till exempel gnyr, jämrar sig, gråter.
Inte alls=0     Lite= 1 Måttligt=2     Mycket=3

Ansiktsuttryck. Till exempel ser spänd ut, rynkad panna/ihopdragna ögonbryn, grimaserar, ser rädd ut.
Inte alls=0     Lite=1     Måttligt=2     Mycket=3

Förändrat kroppsspråk. Till exempel rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen.
Inte alls=0     Lite=1     Måttligt=2     Mycket=3

Förändrat beteende. Till exempel ökad förvirring, vill inte äta, förändring i det vanliga beteendemönstret, tillbakadragen.
Inte alls=0     Lite= 1     Måttligt=2     Mycket=3

Fysiologisk förändring. Till exempel förändrad kroppstemperatur, puls/blodtryck, svettningar, rodnad, blekhet.
Inte alls=0     Lite=1     Måttligt=2     Mycket=3

Kroppslig förändring. Till exempel hudskador, tryckskador, artrit, kontrakturer.
Inte alls=0     Lite=1     Måttligt=2     Mycket=3

Summera antal poäng och markera grad och typ av smärta:
0-2= ingen
3-7= mild
8-13= måttlig
14+=svår
Typ av smärta: långvarig eller akut

Mätning sker med en VAS-sticka, graderad mellan 0 och 10. Siffran 0 innebär ingen smärta och 10 innebär värsta tänkbara smärta.

Stickan har även en sida utan siffror/tecken med en flyttbar markör.
Be personen ställa markören över strecket eller peka på siffran som bäst beskriver smärtan.

VAS-sticka

Upptäck stroke i tid!
Misstänker du att någon nära dig har fått en stroke? Kontrollera följande:

Ansikte. Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger – ring 112!

Kroppsdel arm/ben. Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller – ring 112!

Uttal. Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord – ring 112!


Tid. Varje sekund räknas.

Testet används i en kampanj som Sveriges landsting och regioner bedriver med början 2011

Kommunal Utveckling

Skip to content