Inloggning för samverkansmedlemmar

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer. Här finns också diskussionsgrupper där du som användare kan ställa och besvara frågor inom olika ämnesområden.

Du loggar in med ditt för.efternamn och egen valt lösenord. Inloggning kan endast ske av medlemmar i ett av våra nätverk.

Logga in på Ping Pong

Vill du skapa ett konto? Har du problem att logga in?
Kontakta din kontaktperson i det nätverk som du är med i.

Tidiga insatser och samverkan för god psykisk hälsa

Tidiga insatser och samverkan för god psykisk hälsa

Socialtjänsten har i uppdrag att ha god kännedom om barns situation, främja goda uppväxtvillkor och förebygga negativ utveckling. Genom samverkan med andra myndigheter arbetar man med tidiga och förebyggande insatser för att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa.

Socialtjänsten har i uppdrag att ha god kännedom om barns situation, främja goda uppväxtvillkor och förebygga negativ utveckling. Genom samverkan med andra myndigheter arbetar man med tidiga och förebyggande insatser för att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa. Vi arbetar med tre huvudsakliga spår: ungdomsmottagningarna, familjecentralerna och samverkansfrågor – både kommunerna emellan och mellan kommunerna och Region Jönköpings län genom vårt gemensamma ledningssystem.

Ungdomsmottagningar är till för att ungdomar lätt ska kunna söka den hjälp de har rätt till. Det är viktigt att ungdomen söker av egen vilja. För en del ungdomar kan det räcka med enstaka besök, andra behöver kontakt under längre tid.

På alla ungdomsmottagningar jobbar barnmorskor och kuratorer men verksamheten är organiserad på olika sätt. Regionen kan vara ensam huvudman eller så är huvudmannaskapet delat mellan kommun och region. Vi jobbar för att alla ungdomsmottagningar i länet ska kunna lära och utvecklas tillsammans, och ta del av aktuell forskning och kunskap.

Nuvarande förbättringsarbeten rör bland annat ökad tillgänglighet för ungdomar med utländsk bakgrund, samt förbättrat stöd till personer med erfarenhet av sexuellt våld. Arbetet med ungdomsmottagningarna beskrivs i en överenskommelse

Familjecentraler finns i samtliga länets tretton kommuner. Det som kännetecknar familjecentralen är att huvudmännen – kommunerna och Region Jönköpings län, samordnar sina resurser under samma tak för att underlätta samverkan.

Inom strategigrupp barn och unga samarbetar vi tillsammans med skola, fritid och regionens folkhälsa- och sjukvård för att skapa goda förutsättningar för barnen i vårt län. I Jönköpings län har samverkan historiskt en framträdande position bland annat genom systematiskt förbättringsarbete med överenskommelsen om SIP (samordnad individuell plan) och rutin för avvikelser i samverkan. Vi har tagit fram flera överenskommelser i samverkan, med syfte att tillsammans stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa.

På nationell nivå deltar vi i utvecklingsarbeten i samverkan mellan kommuner och regioner genom att ingå i arbetsgrupper för den gemensamma styrningen med kunskapsstödet i de nationella vård och insatsprogrammen, VIP. Vi fungerar också som stöd i tvärprofessionella utvecklingsarbeten i region Jönköpings län genom Bästa platsen att växa upp, leva och bo på.

Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv. Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.

Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.

Läs mer om barnkonventionen och barns rättigheter. 

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att säkerställa att alla barn och unga får det stöd de har rätt till i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Stödet ska utformas utifrån barnets och familjens unika behov och innebär att olika aktörer behöver kunna samlas kring barnet för att ge rätt stöd i rätt tid.

Det innebär att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver arbeta bättre tillsammans. När ett barn behöver stöd från flera aktörer är det viktigt att det finns en helhet kring vilka insatser som blir bäst för barnet och vem som är ansvarig för vad. Det ställer krav på att aktörer utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning.

TSI är inte en metod, utan bygger på att berörda verksamheter har en gemensam struktur för sitt gemensamma arbete.

I ledningssystemet för samverkan mellan Regionen och länets kommuner har beslutat fattats att tillsammans arbeta för Bästa platsen att leva på – barn och unga. Målet med Bästa platsen att leva på – barn och unga är -att tillsammans skapa nya arbetssätt för att på bästa sätt främja barn och ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta görs bland annat genom tvärprofessionellt utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan. Tre områden har prioriterats: fullföljda studier, psykiska hälsa och fysisk aktivitet. Familjecentralernas utökade hembesök är ett exempel på projekt som funnits med och utvecklats via deltagande i Bästa platsen att leva på – barn och unga.

Vård- och insatsprogrammen (VIP) är en del av Nationellt system för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Syftet är att öka användningen av evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap i mötet mellan personal och klient.

VIP är en sammanställning av kunskapsunderlag som riktar sig till såväl specialistpsykiatri, primärvård, socialtjänst och skola. Målet är att öka förutsättningarna för likvärdig vård som utgår från en helhetssyn på individen.

VIP tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av det nationella programområdet för psykisk hälsa. Innehållet bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar, men är utformade för att möta behovet av kunskap mellan personal och individ.

Material att beställa

Material att beställa och digitalt stöd

Vi har tagit fram en del material som du kan beställa till din verksamhet. 

Vi har tagit fram en del material som du kan beställa till din verksamhet. Var noga med att fylla i allt i beställningsformuläret. 

Den här PIXI-boken är för yngre barn och beskriver vad en utredning är och vad socialtjänsten kan vilja veta i en utredning.
Språk: svenska, engelska, somaliska och arabiska.

Pris: 15:-/st exklusive moms och porto. 
Kommuner i Jönköpings län: 10:-/st exklusive moms och porto. 
Boken på arabiska: 7:-/st exklusive moms och porto då en är felvänd i trycket. 

Den här PIXI-boken är för barn och beskriver hur det är att bo i familjehem.
Språk: svenska.

Pris: 15:-/st exklusive moms och porto. 
Kommuner i Jönköpings län: 10:-/st exklusive moms och porto. 

Den här boken är för äldre barn och ungdomar och beskriver vad en utredning är och vad socialtjänsten kan vilja veta i en utredning.
Språk: svenska, engelska, somaliska och arabiska.

Pris: 15:-/st exklusive moms och porto. 
Kommuner i Jönköpings län: 10:-/st exklusive moms och porto. 

Information till dig som förälder när ditt barn ska placeras eller är placerat i familjehem. 
Språk: svenska.

Pris: 20:-/st exklusive moms och porto. 
Kommuner i Jönköpings län: 15:-/st exklusive moms och porto. 

Detta materialet är ett stöd för socialsekreterare att välja riktning och omfattning i utredningsarbetet. Det ska skapa trygghet i arbetet och ökad likvärdighet i utredningar. Det vilar på rättssäkerhet och respekt för klienten.
Språk: svenska. 

Pris: 23:-/st exklusive moms och porto.
Kommuner i Jönköpings län: 18:-/st exklusive moms och porto.

Arbeta med uppdrag, genomförandeplan och uppföljningar i socialtjänstens barn- och ungdomsvård.

Här kan du ta del av ett sätt att arbeta med att ta fram och skriva uppdrag, göra genomförandeplan och följa upp den inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Arbetssättet är strukturerat enligt bilden ovan. Tanken är att du genom att arbeta igenom ditt uppdrag kommer att underlätta uppföljningen. Som bonus har vi tagit fram en exempelbank med mätbara mål som är tänkt som inspiration för dig att utveckla ditt sätt att skriva och mäta mål i insatserna. Varje avsnitt inleds med en kort film med arbetsgruppens tankar om just det avsnittet. Länk till digitalt stöd.

Du loggar in med BankID och registrerar dig på kursen. 

Familjecentraler

Familjecentraler

Det finns Familjecentraler i alla länets 13 kommuner som vänder sig till barn 0–6 år. Familjecentralerna samverkar och samarbetar med mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att stärka samverkan mellan de verksamheter som möter de yngsta barnen. Vi stödjer familjecentralerna att arbeta med att stärka föräldraskap och tidigt identifiera familjer som behöver stöd.

Det finns familjecentraler i alla länets 13 kommuner som vänder sig till barn 0–6 år. Familjecentralerna samverkar och samarbetar med mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att stärka samverkan mellan de verksamheter som möter de yngsta barnen. Vi stödjer familjecentralerna att arbeta med att stärka föräldraskap och tidigt identifiera familjer som behöver stöd.

Arbetet på familjecentralen ska genomsyras av jämställdhet för att främja jämlikt föräldraskap. Familjecentralen ska arbeta för en helhetssyn runt barnet och verka för god hälsa för hela familjen. Vi har nyligen tagit fram en vägledning för föräldrastödjande insatser i grupp, detta med syfte i att kunna erbjuda ett mer jämlikt stöd över länet. Arbetet med familjecentralerna beskrivs i en överenskommelse som är beslutad i vårt gemensamma ledningssystem.

I Jönköpings län har vi satt ett övergripande mål för 2024/2025 – att bibehålla det föräldraskapsstöd som finns i Jönköpings län, samt utveckla stödet så att det blir jämlikt, tillgängligt och nyttjat av alla familjer.

Vi gör det genom att:

  • Bibehålla och vidareutveckla vårt grundpaket för föräldrastödjande insatser i grupp (Här kommer storken, med kolla på föräldraskapet)
  • Målgruppsanpassa föräldraskapsstödet utifrån olika riskgrupper
  • Erbjuda alla föräldrar i länet ett universellt föräldraskapsstödprogram.
  • Erbjuda alla pedagoger möjlighet att på utbildning i spädbarnmassage.
  • Erbjuda alla medarbetare möjlighet att delta i utbildningen ”En förälder blir till” genom att skapa ett introduktionsprogram för alla nyanställda på familjecentralen
  • Alla familjecentraler arbetar med förbättringsarbeten som syftar till det övergripande målet uppnås.
  • Öka antal gemensamma hembesök

Föreningen för familjecentralers främjande arbetar aktivt för att främja och utveckla familjecentraler. På deras hemsida finns bland annat uppdragsbeskrivningar för de fyra olika verksamheterna på familjecentralen men också dokument för ledning/styrning. 

”Här kommer storken – med koll på föräldraskapet” är ett grundpaket med vägledning för medarbetare på familjecentraler inom Region Jönköpings län. Vägledningen innehåller ett grundpaket med 10 träffar med olika teman.

Träff 8 i grundpaketet utförs oftast på biblioteket tillsammans med bibliotekarie. Materialet till träffen hittar du här.

Det finns länkar till filmer och material, allmänna tips kring gruppledarskap och tips på vad man kan tänka på när man håller i föräldragrupp. För att främja dialogen med föräldrarna så finns det dialogkort kring varje träff.

Verktyget är fritt att användas. Hör av dig om du vill använda verktyget mer omfattande.

För dig som är med i vårt nätverk finns mallar och inbjudningar på Ping Pong.

Alla medarbetare på familjecentralerna i Jönköpings län erbjuds utbildningen En förälder blir till. Syftet med utbildningen är att alla familjer som besöker familjecentralerna ska känna sig välkomna och trygga. Om föräldrarna känner tillit och förtroende ökar möjligheten att de berättar om eventuella utmaningar och behov som de har. Att familjen mår så bra som möjligt gynnar barnets hälsa och utveckling, vilket är en av familjecentralernas huvudsakliga uppdrag. Utbildningen är skapad av Västragötalandsregionen.

Just nu innehåller En förälder blir till fem olika teman; jämställt föräldraskap, stjärnfamiljen, kulturell medvetenhet, psykisk hälsa och Förstå familjen.

Till hösten är det dags för en catch up i utbildning En förälder till. Utbildningen riktar sig till medarbetare på familjecentralen som inte tidigare gått utbildningen.

Prata med er närmaste chef innan ni anmäler er till utbildningen. För mer information och anmälan:

Länk interna Region Jönköping:
https://lok.rjl.se/luvitportal/activities/ActivityDetails.aspx?inapp=1&id=5239

Länk externa:
https://lok.rjl.se/extern/activities/ActivityDetails_ext.aspx?inapp=1&id=5239

 



Öppenvård

Öppenvård

Öppna insatser är den vanligaste typen av stöd som barn och unga och deras föräldrar får av socialtjänsten. Det kan vara kontaktperson, kontaktfamilj eller det vi kallar öppenvård, att man får samtal och/eller praktiskt stöd till förändring via exempelvis familjebehandlare eller familjepedagog.

Öppna insatser är den vanligaste typen av stöd som barn och unga och deras föräldrar får av socialtjänsten. Öppna insatser kan vara kontaktperson, kontaktfamilj eller det vi kallar öppenvård, att man får samtal och/eller praktiskt stöd till förändring via exempelvis familjebehandlare eller familjepedagog. I vårt öppenvårdsnätverk arbetar vi med utvecklingsfrågor och kvalitetssäkring av kommunens öppenvård. Nätverket består av representanter från öppenvården i länets kommuner.

Genom nätverket drar vi nytta av varandras erfarenheter och kompetens. Drivkraften ligger i att hitta och tillämpa bästa möjliga vägar, arbetssätt och metoder för att nå det gemensamma övergripande målet – att alla barn och ungdomar ska ha goda levnadsförhållanden som främjar god hälsa och utveckling.

Just nu samarbetar nätverket med Hälsohögskolan i Jönköping för att ta fram en modell för arbetstyngdsmätning för öppenvården. Vi har också tagit fram en kompetensutvecklingsplan med målet att alla kommuners öppenvård ska ha samma kompetens och att barnen i länet därmed erbjuds samma möjligheter.

Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv. Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.

Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.

Här finns mer information om barnkonventionen och barns rättigheter. 

Barn och unga som är placerade

Barn och unga som är placerade

Varje år placeras uppskattningsvis 7000 barn och unga i Sverige. Ett av våra mål är att arbete för en trygg och säker vård för de som är placerade.

Varje år placeras uppskattningsvis 7000 barn och unga i Sverige. En placering kan vara kortare eller längre i antingen en familj, så kallat familjehem eller i någon annan boendeform som hem för vård och boende (HVB), Statens institutionsstyrelse (SiS) eller stödboende. Många barn och unga som är placerade riskerar att få omfattande svårigheter senare i livet. Uppdraget i länet är därför att öka möjligheten för trygg och säker vård för barn och unga som är placerade.

I familjehemsnätverk ingår socialsekreterare som arbetar med familjehemsvård i länet. Tillsammans har vi gjort riktade satsningar till både barn, föräldrar och familjehem. Ett fokus är att stärka hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade, bland annat genom Letterbox club och Överenskommelse om rutin för hälsoundersökning i samband med placering för barn och unga. Under Material att beställa finns andra material som tagits fram till exempel en pixibok till placerade barn och informationsbroschyr till föräldrar.

Nätverket har även tagit fram länsgemensamma rutiner och checklistor som du som är med i vårt nätverk hittar på Ping Pong.  I samverkan med Göteborgsregionen medverkade några av länets kommuner i projektet Förälder på avstånd.

Vi har också infört modellen En varaktig relation i utredningar av familjehem. Under 2024 har Berith Josefsson och Ingrid Höjer genomfört en forskningsstudie – utredningsmodellen ”En varaktig relation” –  familjehemsföräldrars och familjehemssekreterares erfarenheter. Just nu fokuserar vi på att ta fram ett kompetensprogram för familjehem och att tillsammans med Knas hemma ta fram ett nationellt eftervårdsprogram för barn och unga som lämnar samhällsvård. Vi arbetar systematiskt med att följa upp och lära oss av avslutade placeringar både i familjehem och HVB genom en länsgemensam enkät.

Socialstyrelsen finns information om hur de arbetar med att stärka skyddet för och omsorgen om barn och unga som är placerade i familjehem eller hem för vård eller boende, HVB.

Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv.

Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.

Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.

Läs mer om barnkonventionen och barns rättigheter. 

Familjehemsresursen är en länsgemensam verksamhet som rekryterar familjer till uppdrag som familjehem. Vår uppgift är att sprida information om behovet av familjehem på olika sätt i samhället och erbjuder utbildning och fortbildning till de familjehem som är knutna till oss.

Barn och unga

Barn och unga

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga. Vårt uppdrag är att stötta länets socialtjänster i forsknings- och utvecklingsarbete. Alla delar av socialtjänstens områden ingår- från det förebyggande arbetet på familjecentralerna och ungdomsmottagningarna till arbetet med utredning, öppna insatser och uppföljning av vård för barn som är placerade. Vi arbetar aktivt med att öka kunskapen om barns rättigheter och stärka barnrättsperspektivet i socialtjänsten.

Vårt mål är att utveckla socialtjänstens barn- och ungdomsvård så att barn och unga i Jönköpings län möter bästa möjliga socialtjänst.

Handläggning och dokumentation

Socialtjänsten har tydliga krav för handläggning och dokumentation för att arbetet ska göras rättssäkert. Socialtjänsterna i länet arbetar enligt Socialstyrelsens arbetssätt Barnets behov i centrum.

Barn och unga som är placerade

Varje år placeras uppskattningsvis 7000 barn och unga i Sverige. Ett av våra mål är att arbeta för en trygg och säker vård för barn och unga som är placerade.

Öppenvård

Öppna insatser är den vanligaste typen av stöd som barn och unga och deras föräldrar får av socialtjänsten. Det kan vara kontaktperson, kontaktfamilj eller det vi kallar öppenvård, att man får samtal och/eller praktiskt stöd till förändring via exempelvis familjebehandlare eller familjepedagog.

Tidiga insatser och samverkan för god psykisk hälsa

Socialtjänsten har i uppdrag att ha god kännedom om barns situation, främja goda uppväxtvillkor och förebygga negativ utveckling. Genom samverkan med andra myndigheter arbetar man med tidiga och förebyggande insatser för att stärka barns fysiska, psykiska och sociala hälsa.

Familjecentraler

Familjecentraler finns i alla länets 13 kommuner och vänder sig till barn 0 – 6 år. Familjecentralerna samverkar och samarbetar med mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst för att stärka samverkan mellan de verksamheter som möter de yngsta barnen. Vi stödjer familjecentralerna att arbeta med att stärka föräldraskap och tidigt identifiera familjer som behöver stöd.

Material att beställa och digitalt stöd

Vi har tagit fram en del material som du kan beställa till din verksamhet. Här hittar du även en digital utbildning. 

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

”Barn är alltid redo för ett mirakel”.

Handläggning och dokumentation

Handläggning och dokumentation

Socialtjänsten har tydliga krav för handläggning och dokumentation för att arbetet ska göras rättssäkert. Socialtjänsterna i länet arbetar enligt Socialstyrelsens arbetssätt Barnets behov i centrum.

Barn och unga som träffar socialtjänsten ska uppleva att informationen om dem hanteras på ett tryggt och säkert sätt. Barn har rätt att förstå vad socialtjänsten gör, veta vad som skrivs om dem och rätt att veta och förstå vad som beslutas kring dem.

Alla socialtjänster i länet arbetar enligt Barnets behov i centrum, BBIC. Vi har tillsammans med socialsekreterare och arbetsledare i länet tagit fram olika stöd för att stärka rättssäkerheten och underlätta handläggningen kring barn. Exempel på några stöd är: En liten bok om utredning, Hur mycket ska jag utreda och Arbeta med uppdrag, genomförandeplan och uppföljning.

För att stärka helhetssynen på hur socialtjänsterna arbetar med handläggning och dokumentation finns två nätverk, förstenätverket och BBIC-nätverket. Förstenätverket är arbetsledare inom socialtjänsten och BBIC-nätverket är för dem som är utbildare i BBIC. Båda ger stöd i vardagen för socialsekreterarna i handläggning och dokumentation. Nätverksträffarna innehåller också ny information och kunskap inom området.

Vi har tagit fram ett stödmaterial för socialtjänstens arbete med uppdrag, genomförandeplan, mätbara mål och uppföljning. Materialet hittar du på Region Jönköpings läns lärande och kompetensportal (LoK).

Materialet är framtaget av en arbetsgrupp med stöd av Kommunal utveckling. Arbetsgruppen bestod av socialsekreterare, förste socialsekreterare och behandlare i öppenvård. Målet med materialet är att underlätta för socialsekreterare och behandlare att göra ett uppdrag som familjen vill arbeta med, skriva mål som går att mäta och följa upp insatserna så att vi vet hur det går för familjerna.

Vill du veta mer

Koll på soc kan du som är barn eller ung läsa om socialtjänstens arbete med barn och unga. 

Mina Rättigheter kan du lära dig mer om dina rättigheter enligt barnkonventionen. Informationen är anpassad för olika åldrar. 

Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv.

Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.

Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.

Läs mer om barnkonventionen och barns rättigheter. 

Socialstyrelsen finns information om kunskapsstöd och regler för socialtjänstens arbete med barn och unga. 

Vi har under flera år arbetat med arbetstyngdsmätning som gemensamt har tagits fram i nätverket för enhetschefer.

Barnahus i Jönköpings läns logga.

Till Barnahus kommer barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för våldsbrott eller sexualbrott och barn under 15 år som är misstänkta för sexualbrott. Här samarbetar polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och psykolog för att möta barnet istället för att barnet ska slussas runt mellan olika myndigheter.

På Barnahus arbetar samordnare som leder samverkan, ger rådgivning till länets socialtjänster och sprider kunskap om våld och övergrepp mot barn.

Yrkesresan Yrkesresan är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare.

Målet med Yrkesresan är att stärka kompetens och yrkesstolthet för både medarbetare och chefer inom socialtjänsten genom att erbjuda bästa tillgängliga kunskap på ett samlat och pedagogiskt sätt.

Yrkesresan är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer. SKR är projektägare för Yrkesresan och driver det löpande operativa arbetet med att utveckla och samordna Yrkesresan nationellt.

De regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) är ett nav i genomförandet av Yrkesresorna. Fem RSS:er har dessutom ett nationellt uppdrag att utveckla och förvalta en enskild yrkesresa. Kommunernas efterfrågan och finansiering av tjänsten är drivkraften för Yrkesresans utveckling.

Fem yrkesresor ska tas fram under avtalsperioden 2021-2028 inom de verksamhetsområden som har prioriterats av kommunerna.

  • Barn och unga, myndighetsutövning
  • Funktionshinder, utförarverksamheter
  • Missbruk och beroende, myndighetsutövning
  • Äldreomsorg, utförarverksamheter
  • Funktionshinder, myndighetsutövning

Du som ska gå Yrkesresan loggar in här.

Kommunal Utveckling

Skip to content