Suicidprevention

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Suicidprevention

I Jönköpings län samverkar ett flertal organisationer, främst regionen och kommunerna, för att förhindra/förebygga suicid (självmord/att ta sitt liv), det som kallas suicidprevention. Vår roll är att jobba med utveckling och vara en länk ut till kommunerna.

Uppdrag från Sveriges regering

I Jönköpings län samverkar ett flertal organisationer, främst regionen och kommunerna, med suicidprevention.

Uppdraget att arbeta med suicidprevention kommer från regeringen. Folkhälsomyndigheten, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) arbetar aktivt med frågan tillsammans med frivilligorganisationer.

Alla regioner i Sverige ska ha en regional samordnare för suicidprevention som samarbetar med lokala samordnare ute i varje enskild kommun för att utveckla arbetet med att förebygga och förhindra suicid. Vår uppgift är att i en övergripande roll arbeta med samverkan för att se hur utveckling av arbetet kan ske i vårt län.

Att arbeta med suicidprevention

Suicid är ett stort folkhälsoproblem. Det finns många anledningar till att en person kan må så dåligt att hen inte orkar leva. Genom att arbeta förebyggande kan hjälp finnas i tid för den enskilda personen. Förebyggande insatser minskar risken att människor dör i suicid.

Suicidprevention kan göras på flera olika nivåer. Det kan vara att den enskilda individen träffar rätt profession som kan fånga upp det försämrade måendet. Det kan vara utbildning eller information som riktar sig till hela befolkningen. Ett exempel är Suicidpreventiva veckan, den infaller i samband med suicidpreventiva dagen som är den 10 september, där lyfts frågan extra mycket för att få ut information till allmänheten.

I dagsläget utformas en regional handlingsplan för hur suicidprevention som ska kunna användas i Jönköpings län. Den riktar sig främst till personal inom regionen och kommunerna.

Filmtips!

Lex Maria och suicid – hur kan vården bli bättre på att hjälpa suicidnära patienter?
Presentation av aktuell avhandling kring utredningar av suicid som vårdskada.

Den här föreläsningen handlar om psykisk hälsa och suicidprevention (förhindra att någon tar sitt liv/självmord).Den tar upp psykisk hälsa/psykisk ohälsa och vad som påverkar hur vi mår, något som ofta kallas för frisk- och riskfaktorer. Här lyfts även vikten av att våga fråga om någon mår dåligt och tips på hur ett sådant samtal kan gå till.

I slutet av föreläsningen berättar Julia om hur det är att leva med psykisk ohälsa och suicidtankar/planer och vad som hjälpte henne. Genom att prata om psykisk ohälsa bryts stigmat (tabu/skam) och målet är att slå hål på myterna som finns.

#brytisen #vågafråga

Meny

Kontakt

Jackline Edén

Kompetensutveckling

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Kompetensutveckling

Vi arbetar med att stödja kompetensutveckling och implementering utifrån kommunernas behov och erfarenheter. Vi gör det genom att bland annat samordna utbildningar och andra kompetenshöjande aktiviteter utifrån evidensbaserade metoder, vård- och insatsprogram och aktuell lagstiftning. Målet är att ge stöd till socialtjänstens medarbetare för att stärka kunskap och praktisk kompetens som ger god kvalitet i möten med kommunernas invånare.

Länsgemensamma kurser 2023

Länets 13 kommuner har vissa länsgemensamma utvecklingsområden som vi samordnar. Syftet är att stärka, utveckla och erbjuda en psykiatri med fokus på återhämtning för att länets invånare ska kunna uppleva psykisk hälsa.

Återhämtning från psykisk ohälsa – en kurs inom Recovery College som är riktad till personal och kommuninvånare.
Stress och sårbarhet – en kurs inom Recovery College som är riktad till personal och kommuninvånare.
PERMA – positiv psykologi – workshop och fokusgrupp som är riktad till personal och kommuninvånare.
Introduktionsutbildning i lösningsfokuserat coachande – en kurs riktad till arbetsledare första linjen.
Länsnätverk för metodstödjare ESL/MI (Ett självständigt liv/Motiverande samtal) – en kurs riktad till personal inom länets 13 kommuner.

Meny

Kontakt

Mia Nordlund

Dokument

Forskning boendestöd

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Forskning boendestöd

Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv? En studie av boendestöd från brukares, närståendes och boendestödjares perspektiv

Projektet har planerats av forskare, professionella och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och boendestöd. Forskningsprojektet ska studera boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning och det övergripande syftet är att bidra till ökad kunskap om boendestöd som praktik. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att undersöka omfattningen av och på vilka sätt boendestöd utgör en meningsfull form av stöd för att främja ett självständigt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Projektet

Planeringsprojekt beviljades i december 2019 och projektmedel för åren 2022-2026 ges från Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet finns på Hälsohögskolan, Jönköping University.

Vi står bakom ansökan och kommuner i Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län och Göteborgsregionen är intresserade av att ingå i projektet.

Forskningsfrågor i projektet

Vilka upplevda effekter har boendestöd på livet för personer med psykisk funktionsnedsättning ur brukarnas, deras närståendes och boendestödjares perspektiv?

Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare om sin återhämtning vid insatsens början och ett år efter att de beviljats boendestöd?
Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare, närstående och boendestödjare gällande tillfredsställda och otillfredsställda behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning vid insatsens början och ett år efter beviljandet av boendestöd?
Vilka, om några, förändringar rapporterar brukare, närstående och boendestödjare i funktionsförmågan hos personer med psykisk funktionsnedsättning vid insatsens början och ett år efter beviljande av boendestöd?

Hur initieras, verkställs och avslutas boendestöd i praktiken ur brukarnas, deras närståendes och socialtjänstens perspektiv?

Hur formas relationer och kommunikation mellan brukare och boendestödjare i utövandet av boendestöd?

Forskningsgruppen

Projektledare: Monika Allgurin, bitr. professor
Per Bülow, docent
Pia Bülow, professor
David Johansson, doktorand
David Kareketo, medarbetare Kommunal utveckling med egen erfarenhet
Mikael Skillmark, forskare
Mattias Vejklint, doktorand/teamchef Kommunal utveckling

För mer information kontakta:
mattias.vejklint@rjl.se

Meny

Kontakt

Mattias Vejklint

Nationella vård- och insatsprogrammet

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Nationella vård- och insatsprogram

Syftet med vård- och insatsprogram är att individen ska få bästa möjliga vård och behandling. Vården ska vara jämlik, ske i samverkan och individen ska vara delaktig. VIP:arna gäller i hela landet och är framtagna utifrån en nationell kunskapsstyrning som innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap.

Vad är nationella vård- och insatsprogram (VIP)?

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i samverkan tagit fram fem nationella vård- och insatsprogram; Schizofreni, Självskadebeteende, Depression och ångestsyndrom, Missbruk och beroende samt Adhd. De nationella vård- och insatsprogrammen finns på www.vardochinsats.se.

Arbetet i Jönköpings län

Jönköpings läns 13 kommuner och Region Jönköpings län har olika förutsättningar och arbetet med att sprida och implementera vård- och insatsprogrammen ser olika ut. Många verksamheter berörs av VIP:arna – primärvård, skola/elevhälsa, specialistpsykiatri och socialtjänst. Flera verksamheter är i full gång med att informera om och implementera VIP. Det pågår arbete med att se över hur den egna organisationen ligger till i förhållande till nationella riktlinjer, hur arbetet ser ut idag och vad som kan behöva utvecklas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för jämlik vård, behandling och stöd.

VIParna är till för alla

Vård– och insatsprogrammen är öppna och tillgängliga för alla som har tillgång till en dator eller smartphone. Personal inom verksamheter inom hälso- och sjukvård eller i en kommun möter medborgare som söker vård, stöd eller behandling. Vård- och insatsprogrammen är något som kan påverka och underlätta arbetet tillsammans med medborgarna. VIParna ger information om olika psykiska funktionsnedsättningar och vad det kan innebära för en individ. Det finns information om vilka behandlingar och vilket stöd som bedöms fungera vid olika tillstånd. Informationen i VIParna kan användas för att få en fördjupad kunskap, likaväl som för att snabbt få svar på en fråga.

I VIParna finns information om vad regioner och kommuner bör kunna erbjuda utifrån nationella riktlinjer. Det finns information om vad medborgaren anses kunna förvänta sig i kontakten med olika verksamheter, till exempel vad som ingår i en utredning om hen ansökt om boendestöd från socialtjänsten.

Nationella vård- och insatsprogram (VIP)
Här finns de, hittills framtagna, nationella vård- och insatsprogrammen.

Gemensam plattform för implementeringen av de nationella vård-och insatsprogrammen (VIP) i Sydöstra sjukvårdsregionen
Här finns information om det arbete som pågår i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län. Denna sida innehåller implementeringsstöd, stöd till praktisk användning och länkar till nationella sidor. Här finns även en flik där du kan se vad som är aktuellt just nu.

Meny

Kontakt

Jenny Olofsson

Dokument

Peer Support

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Peer Support

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser.

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser. Peer support är en ny profession som ger hopp om att en återhämtning är möjlig.

En peer support utbildas till att arbeta som stödperson inom psykiatriska verksamheter som erbjuder vård, stöd eller rehabilitering. Med sin unika kompetens får en peer support en kompletterande roll till etablerade kunskaper och professioner inom vård och omsorg. Våren 2023 genomfördes den tredje utbildningsomgången till peer support i Jönköpings län.

Vad gör en peer support?

Peer supporterns grundläggande uppgift är att fungera som stödperson till brukare/patienter, baserat på kunskaper och strategier utifrån den egna erfarenheten av återhämtning.

Arbetsuppgifterna kan varieras och behöver anpassas efter verksamheten och peer supporterns kompetens. Arbetet utgår från att erbjuda kamratstödjande samtal, individuellt eller i grupp. Samtalen görs utifrån brukaren/patientens intressen i olika aktiviteter som finns i verksamheten. Samtalet kan innebära att motivera till att återuppta eller utveckla sociala kontakter, fritidsaktiviteter, intressen eller att återgå till arbete. Peer supporterna kan hålla i gruppaktiviteter inom och utanför verksamheten till exempel studiecirklar, patientutbildningar, friskvård med mera.

Personer som får stöd av en peer support upplever att det ger livskvalitet, ökad social förmåga och är en hjälp i återhämtning. De upplever en större tilltro på sig själva och på möjligheten att genomföra förändringar i sina liv. Det ger en ökad känsla av hopp och att få kontroll över sin situation.

Peer support förvaltning- och utvecklingsuppdrag

Projektet peer support startade 2018 och övergick 2021 till ett förvaltning- och utvecklingsuppdrag.

Uppdraget sträcker sig till och med 2024-06-30. I uppdraget ingår att upprätthålla och utveckla befintligt stöd och struktur. Detta för att möjliggöra en långsiktig fortsatt implementering, förvaltning och utveckling av peer support i Region Jönköpings län samt Jönköpings läns kommuner. Förvaltning- och utveckling av yrkesrollen peer support ska bidra till en psykiatri med fokus på återhämtning och vara ett stöd i patienters och brukares återhämtning. Det skall även bidra till en positiv påverkan på vårdklimatet och ge ett mervärde i vårdsituationen.

Peernätverk

Idag finns ett nätverk med ungefär 80 peers och peer supporters som på olika sätt bidrar med sin erfarenhet och kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa utifrån olika uppdrag.

Peer support nationellt

Yrkesgruppen peer support finns i flera regioner i Sverige. Den nationell samverkan samordnas av Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) där Susanne Sköld och Emma Henning ingår. Under 2023 räknar man med att det kommer finnas över 100 peer supportrar nationellt.

Samordnare för peer support är Emma Henning tillsammans med återhämtningsteamet på Kommunal utveckling. Emma arbetar även som peer support med uppdrag inom boendestöd i Jönköpings kommun. Uppdraget från strategigruppen och styrgruppen för peer support är att utöka antalet peer supportrar med 50%. Den nya yrkesrollen ska komma alla kommuner i länet tillgodo. Har du frågor om peer support mejlar du till aterhamtningsteamet@rjl.se

Peer supportar i Jönköpings län: Åsa Abrahamsson, Jarmo Pahkasalo, Semra Calik, Lars Agerbrink, Jenni Swenson, Therese Andersson Eden, Amanda Magnusson, Emma Henning och Maria Wesshammar.

Det finns tolv peer supportrar anställda i Jönköpings län. Fem inom specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län och sju inom kommunal verksamhet i fyra kommuner. Målet är att peer support ska kunna komma alla länets kommuner tillgodo.

Meny

Kontakt

Emma Henning

Dokument

Peer

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Peer

Peer är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. En peer kan anlitas som resurs i arbetet för en psykiatri med fokus på återhämtning.

Erfarenheten och kunskapen hos en peer, tillsammans med de som arbetar inom psykiatrin eller socialpsykiatrin, ger en större bild av vad som bidrar till återhämtning. En peers uppdrag är att förmedla hopp om att återhämtning och psykisk hälsa är möjlig. En peer kan ha egen erfarenhet eller erfarenhet som anhörig/närstående.

Utbildning och uppdrag

För att bli en peer går man en särskild utbildning via Recovery college. Efter genomförd utbildning finns möjlighet att söka uppdrag via intern förmedlingstjänst.

Uppdragen kan se olika ut i tid och omfattning. Här är några exempel:

Dela sin berättelse för medarbetare inom olika verksamheter
Utveckling av t.ex. informationsmaterial, vårdtjänster och digitala verktyg
Ingå i förbättringsarbete tillsammans med medarbetare
Delta/bidra i workshops, seminarier, utbildningar och konferenser
Vara kursledare för Recovery college

På 1177 kan du läsa mer och anmäla ditt intresse för att själv bli peer.

Arvode erbjuds för utförda uppdrag. Vilket arvode som betalas ut beror på omfattningen av uppdraget. Läs mer om Arvodering av uppdrag till person med egen eller anhörigerfarenhet.

Att anlita en peer

Vill du eller din verksamhet anlita en peer? Se förslag på uppdrag i texten ovan. Du är välkommen att höra av dig via vårt bokningsformulär.

Peernätverk

Idag finns ett stor nätverk med ett flertal peers och peer supporters som på olika sätt bidrar med sin erfarenhet och kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa utifrån olika uppdrag.

På nätverksträffarna, som erbjuds ett par gånger per år, finns möjlighet att byta erfarenheter utifrån uppdrag man har och har haft. Här delges även information om vad som är på gång inom området Psykisk hälsa och information om aktuella uppdrag.

Att bli en peer
Har du några frågor eller funderingar är du välkommen höra av dig till oss, Mia Nordlund, Bella Sundqvist och Annika Sköld Landberg på aterhamtningsteamet@rjl.se.

Att anlita peer
Vill du eller din verksamhet anlita en peer? Se förslag på uppdrag under rubriken Utbildning och uppdrag på sidan. Du är välkommen att höra av dig via vårt bokningsformulär.

Meny

Kontakt

Mia Nordlund

Recovery College

Social välfärd och hälsa- och sjukvård --> Psykisk hälsa

Recovery College

Recovery College är ett lärandecenter. Genom utbildning och erfarenhetsutbyte vill vi stödja återhämtning från psykisk ohälsa. För oss på Recovery College handlar återhämtning om att kunna leva ett liv som man trivs med – om att finna hopp, mening och kunna se möjligheter. Ett liv där man själv har kontrollen även om symtom kan finnas kvar. Recovery översätts till återhämtning på svenska. Vi hämtar inspiration från andra etablerade Recovery Colleges runt om i världen.

Alla har vi en psykisk hälsa som påverkar vårt välbefinnande och vår livskvalité. Att må dåligt, genomgå en kris eller drabbas av psykisk ohälsa kan påverka olika delar i livet.

Våra kurser

Recovery College är ett komplement till vård och omsorg. Vi erbjuder utbildning inte behandling. Vår strävan är att erbjuda ett varierat utbud av kurser där alla kurser syftar till att stödja återhämtning. Du väljer själv vilken eller vilka kurser som kan vara till nytta för just dig. Alla kurser ges på svenska.

Vi är ingen vanlig skola och har inga prov eller betyg, men däremot ingår hemuppgifter ibland. Kurserna innehåller såväl teoretiska inslag som verktyg och strategier. Erfarenhets- och kunskapsutbyte är en bärande del av Recovery College. Vår strävan är att du, med stöd av kursledare, ska känna att dina erfarenheter och kunskaper tillvaratas.

Recovery College har än så länge inga egna lokaler utan kurserna genomförs på olika platser. Några ges även digitalt. Som kursdeltagare väljer du själv var i länet du vill gå.

Våra kurser hittar du i vår kurskatalog HT 2023.

För vem?

Alla kurser är kostnadsfria och öppna för såväl privatpersoner som yrkesverksamma. Du kan gå kurs både för din egen hälsa och som en del i din kompetensutveckling. Det kan vara ett sätt att lära mer om hur du kan stödja återhämtning.

Innehållet i kurserna riktar sig till dig som:

upplever psykisk ohälsa och är i en återhämtningsprocess
är anhörig eller står nära någon som mår dåligt
är yrkesverksam till exempel inom kommun- eller regionpsykiatri

Vilka är vi?

Vi som arbetar på Recovery College har egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa och/eller yrkeserfarenhet från psykiatri. Kurserna skapas och leds av två kursledare – en som har egen erfarenhet av ämnet och en som har yrkeserfarenhet av ämnet. Båda har livskunskap.

Tillsammans för psykisk hälsa

Recovery College görs i samverkan mellan Region Jönköpings län och länets 13 kommuner. Verksamheten bedrivs i samskapande mellan personer med yrkeserfarenhet från region- och kommunpsykiatri och personer med egen erfarenhet av återhämtning från psykisk ohälsa.

Recovery College är tillsammans med peer och peer support är ett resultat av ett långsiktiga arbete som pågått sedan 2010 för att med utbildning och samskapande som grund implementera ett återhämtningsinriktat förhållningssätt inom region- och kommunpsykiatri.

”Bra kombination av fakta, reflektion och gruppsamtal, mycket bra innehåll. Önskar att man inom behandling och i samhället i stort skulle prata mer om återhämtning.”

- Kursdeltagare

Vi har både digitala och fysiska kurser. Läs om vårt kursutbud i vår kurskatalog.

Vi som jobbar på Recovery College: Nadia Melkstam, Sofia Ringvall, Fredrik Vestlund, Malin Forslund, Mia Nordlund och Laila Korsberg. Markus Högberg saknas på bilden.

Meny

Kontakt

Malin Forslund

Dokument

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa kan beskrivas som en tillgång eller resurs som gör det möjligt för oss människor att må bra och gör det möjligt för oss att uppnå vår fulla potential.

I samskapande med länets kommuner och Region Jönköpings län arbetar vi för en psykiatri med fokus på återhämtning för att länets invånare ska kunna uppleva psykisk hälsa.

Recovery College

Peer

Peer är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. En peer kan anlitas som resurs i arbetet för en psykiatri med fokus på återhämtning.

Peer support

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser.

Nationella vård- och insatsprogram, VIP

Kompetensutveckling

Suicidprevention

I Jönköpings län samverkar ett flertal organisationer, främst regionen och kommunerna, för att förhindra/förebygga suicid (självmord/att ta sitt liv). Vår roll är att jobba med utveckling och vara en länk ut till kommunerna.

Forskning boendestöd

Boendestöd – en väg att gå från beroende av stöd till att leva ett självständigt liv? En studie av boendestöd från brukares, närståendes och boendestödjares perspektiv

Individanpassat stöd till arbete (IPS)

Individual placement and support/Individanpassat stöd till arbete (IPS) är en evidensbaserad arbetsmetod som bygger på Supported Employment (SE). Arbetsmetoden är utvecklad speciellt för personer med psykisk ohälsa och syftar till att ge personer stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

Social välfärd och hälso- och sjukvård

Social välfärd och hälso-och sjukvård

Vi är socialtjänstens samverkansstruktur i Jönköpings län. Gemensamt arbetar vi med kvalitet och utveckling för en hållbar socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Att uppnå en god samverkan på kommunal nivå, mellan kommun och region liksom på nationell nivå, är utgångspunkten för allt vårt arbete.

Äldre och kommunal hälso- och sjukvård

Vi stödjer länets kommuner att vidareutveckla kunskapsbaserade, jämlika och resurseffektiva insatser och tjänster för äldre och patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.

Barn och unga

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga. Vi stödjer länets socialtjänster i forsknings- och utvecklingsarbete. Stödet ges till alla delar av socialtjänstens områden, från det förebyggande arbetet på familjecentralerna och ungdomsmottagningarna till att förbättra arbetet med utredning, öppna insatser och uppföljning av vård för de barn som är placerade utanför det egna hemmet.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i (WHO). Genom samskapad och kunskapsbaserad utveckling av återhämtningsinriktad psykiatri strävar kommunerna i Jönköpings län, i samverkan med Region Jönköpings län, mot att länets invånare ska kunna uppleva psykisk hälsa.

Funktionshinderområdet

Vi har fyra prioriterade fokusområden – samverkan, jämlikhet, delaktighet och inflytande samt kunskap och kompetens. Alla fokusområden har en förankring på nationell, regional och lokal nivå.

Missbruk och beroende

Tillsammans med chefer och medarbetare i länets kommuner arbetar vi för att utveckla missbruks- och beroendevården utifrån bästa tillgängliga kunskap, professionell expertis och brukarnas erfarenheter.

Arbete och delaktighet

Ett inkluderande och jämställt samhälle där alla människor har möjlighet att delta i arbetslivet och försörja sig själv – det är målet vi arbetar för inom området arbete och delaktighet. Här samlar vi kommunernas utvecklingsarbeten kring arbetsmarknad, ekonomiskt bistånd och våld i nära relation.

Inloggning för samverkansmedlemmar

Meny

Suicidprevention

Uppdrag från Sveriges regering

Att arbeta med suicidprevention

Filmtips!

Meny

Kontakt

Jackline Edén

Kompetensutveckling

Länsgemensamma kurser 2023

Meny

Kontakt

Mia Nordlund

Dokument

Forskning boendestöd

Meny

Kontakt

Mattias Vejklint

Nationella vård- och insatsprogram

Vad är nationella vård- och insatsprogram (VIP)?

Meny

Kontakt

Jenny Olofsson

Dokument

Peer Support

Vad gör en peer support?

Meny

Kontakt

Emma Henning

Dokument

Peer

Utbildning och uppdrag

Meny

Kontakt

Mia Nordlund

Recovery College

Tillsammans för psykisk hälsa

”Bra kombination av fakta, reflektion och gruppsamtal, mycket bra innehåll. Önskar att man inom behandling och i samhället i stort skulle prata mer om återhämtning.”

- Kursdeltagare

Meny

Kontakt

Malin Forslund

Dokument

Psykisk hälsa

Recovery College

Peer

Peer support

Nationella vård- och insatsprogram, VIP

Kompetensutveckling

Suicidprevention

Forskning boendestöd

Individanpassat stöd till arbete (IPS)

Inloggning för samverkansmedlemmar

Social välfärd och hälso-och sjukvård

Äldre och kommunal hälso- och sjukvård

Barn och unga

Psykisk hälsa

Funktionshinderområdet

Missbruk och beroende

Arbete och delaktighet

Har ni frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta oss.

Medlemskommuner

Kommunal Utveckling