VIP-kunskapsstöd

VIP-kunskapsstöd

Implementering av VIP är regionsövergripande för att vara jämlikt, att all personal vid skolor i Jönköpings län ska få kännedom om att kunskapsstödet finns som ett stöd i deras vardag och för att underlätta vid samverkan med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Parallellt med att skolan sprider information om kunskapsstödet ska det också ske en implementeringsinsats i dessa verksamheter.

Skolcheferna i Jönköpings län har beslutat att information om kunskapsstödet Nationella vård och insatsprogram (VIP) ska spridas i länets skolverksamheter.

En arbetsgrupp bestående av bland annat skolpsykolog, skolläkare, kurator, skolsköterska, specialpedagog, rektor samt lärare har tagit fram ett material som kan vara stöd i arbetet. Uppdraget har varit att all personal i skolan ska få information om VIP och kännedom om hur de kan vara till nytta för deras specifika uppdrag.

Utbildningen är nätbaserad, allt material du behöver finns på denna webbsida i form av bildspel (Power Point), filmer, uppgifter samt utvärderingsmaterial.

Efter att materialet togs fram har ett nationellt beslut fattats om att VIP ska migreras till 1177. Läs mer här om migreringen på SKR:s webbplats. Under tiden migrationen pågår är vi tacksamma om du meddelar oss om du upptäcker länkar i materialet som inte längre fungerar.

Om hur vi sprider information om VIP i skolans verksamheter

Nationella vård- och insatsprogram (VIP) har, på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner (SKR), samlat bästa möjliga kunskap om psykisk ohälsa och ger information om hur huvudmän och olika verksamheter (skola/elevhälsa, socialtjänst, primärvård och specialistpsykiatri) kan ge rätt insats i rätt tid.

VIParna är framtagna i samverkan mellan vård, socialtjänst och skola. Strukturen för VIP utgår från en diagnos. I skolan är vårt uppdrag att möta elevens behov med insatser oavsett om eleven har fått en diagnos eller ej. Vi får förhålla oss till strukturen och utifrån vårt uppdrag ta del av kunskapen. VIParna är gratis, öppna för alla och sökbara. Kunskapsstödet finns på Nationella vård- och insatsprogram.

Innehållet bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar. VIP utgör stöd för användning av evidens och erfarenhetsbaserad kunskap, inför och i mötet mellan personal och individ.

I takt med att nya kunskap växer fram och nya nationella riktlinjer introduceras kommer också informationen i VIP att uppdateras och utvecklas. Med andra ord kommer innehållet att växa och uppdateras löpande.

Utbildningen är lämplig för dig som i ditt arbete möter elever och/eller personal och som behöver mer kunskap om hur ni kan arbeta på olika nivåer för att främja psykisk hälsa och arbeta för att minska psykisk ohälsa i skolan.

Syftet med den nationella kunskapsstyrningen inom psykisk hälsa är att säkerställa en mer jämlik, kunskapsbaserad och effektiv vård och omsorg i hela landet. VIP syftar till att ge lättillgänglig, forskningsbaserad kunskap som underlättar samverkan och delaktighet.

Syftet med att implementera VIP i skolan är framförallt, förutom för att underlätta samverkan, för att ge förutsättningar för skolpersonal att vid rätt tid och på rätt nivå möta elever i behov av stöd för sin psykiska ohälsa/hälsa. Innehållet i VIP kan också användas vid förbättringsarbete av verksamhetens insatser och/eller arbetssätt.

Implementeringsstödet syftar till att öka kännedomen om och öka användningen av VIP i skolans verksamheter.

Utbildningen är nätbaserad, allt material du behöver finns på denna webbsida i form av bildspel (Power Point), filmer, uppgifter samt utvärderingsmaterial. Syftet är att få kunskap om och bekanta sig med kunskapsstödet VIP.

Arbetet har tre faser;

  1. Information och reflektion i ledningsgrupp samt rektorsgrupp. Som stöd för arbetet finns en PPT som bland annat lyfter frågor som man behöver samlas kring på huvudmannanivå. Materialet finns nedan under Implementeringssstöd.

    Respektive rektor leder därefter arbetet med att implementera kunskapsstödet i sin respektive verksamhet i fas 2 och 3 nedan.

  2. Information till elevhälsan. Som stöd för arbetet finns en PPT, film samt uppgifter att arbeta gemensamt med i elevhälsoteamet. Materialet finns nedan under Implementeringssstöd.
  3. Information till lärare och övrig personal. Som stöd för arbetet finns en PPT, film samt uppgifter att arbeta med i arbetslag eller motsvarande med stöd av skolans elevhälsa. Materialet finns nedan under Implementeringssstöd.

    Uppgifterna är primärt tänkta att genomföras vid gemensamma tvärprofessionella fysiska möten. Det fungerar också att genomföra uppgifterna individuellt men om så är fallet är det givande att vid ett senare gemensamt tillfälle följa upp de tankar och reflektioner som framkommer.

Hur varje huvudman önskar att därefter förhålla sig till hur man fortsättningsvis önskar använda sig av VIP är upp till respektive huvudman att besluta.

Efter genomfört implementeringsarbete sker en utvärdering (kommer inom kort).

Du kommer också bjudas in att utvärdera insatsen på nytt längre fram.

Vi hoppas att du efter genomgången utbildning ser hur du kan använda och ha nytta av VIParna inte minst då det gäller din egen kunskapsutveckling, tvärprofessionell samverkan i och i utveckling er verksamhet och/eller i samverkan med andra verksamhetsområden och huvudmän.

Implementeringssstöd

Här finns Power Point presentationer som du kan använda i de olika faserna. Presentationerna kommer att uppdateras.

Information om hur materialet kan användas
Fas 1
Fas 2
Fas 3

Bildspelen går bra att revidera för att anpassa utifrån era lokala förutsättningar

Uppgifterna är primärt tänkta att genomföras vid gemensamma tvärprofessionella fysiska möten. Det fungerar också att genomföra uppgifterna individuellt men om så är fallet är det givande att vid ett senare gemensamt tillfälle följa upp de tankar och reflektioner som framkommer.

Uppgifter elevhälsan:
VIP Elevhälsan ADHD
VIP Elevhälsan Närvaro

Uppgifter lärare och övrig skolpersonal:
VIP Lärare ADHD
VIP Lärare Närvaro

Filmer

Den här filmen besvarar övergripande frågor om VIP; Vad är ett Vård- och insatsprogram och vad fyller de för behov? Vad innebär det för oss inom skola? Hur kan VIP vara ett stöd i samverkan?

I den här filmen visar en förstelärare konkret hur VIP-verktyget kan användas i vardagen, och förklarar nyttan med verktyget i syfte att fullfölja läraruppdraget.

Inloggning för samverkansmedlemmar

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer. Här finns också diskussionsgrupper där du som användare kan ställa och besvara frågor inom olika ämnesområden.

Du loggar in med ditt för.efternamn och egen valt lösenord. Inloggning kan endast ske av medlemmar i ett av våra nätverk.

Logga in på Ping Pong

Vill du skapa ett konto? Har du problem att logga in?
Kontakta ida.a.hoglund@rlj.se

Samverkansarbete

Samverkansarbete

En stor del av vårt uppdrag är att få till samverkan inom och mellan olika verksamheter som rör utbildningssektorn. En del av samverkansarbetet är att leda nätverk för länets skolchefer, elevhälsochefer, flerspråkighet samt utvecklingsledare, eller motsvarande funktioner, i kommunerna.

Samverkansarbete

En stor del av vårt uppdrag är att få till samverkan inom och mellan olika verksamheter som rör utbildningssektorn. Vi leder nätverk för länets skolchefer, elevhälsochefer, flerspråkighet samt utvecklingsledare, eller motsvarande funktioner, i kommunerna.

Vi samverkar med bland annat med Region Jönköpings län, Jönköping University, Länsstyrelsen och utifrån behov med andra relevanta aktörer. Det kan till exempel handla om en överenskommelse som behöver upprättas mellan skolverksamhet och barn- och ungdomspsykiatrin. Då är vi behjälpliga som processtöd. Vi kan delta i en arbetsgrupp gällande till exempel våldsprevention med polis och länsstyrelse.

Våra nätverk

Syftet med nätverket är att tillsammans identifiera och analysera strategiska områden inom utbildning, för att arbeta gemensamt med dem i länet. En bra samverkan bygger på ett gott samarbete och en vilja att samverka, alla kommuner tillsammans. Nätverksträffarna innehåller alltid  verksamhetsfrågor, samverkansfrågor och kompetensutveckling för skolcheferna.

Skolcheferna är representerade i ledningssystemet för samverkan.  Information om REKO samt Strategigrupp barn och unga finns på Ledningssystem för samverkan Region Jönköpings län och kommunerna.

Kontakt:
Ida Höglund
ida.a.hoglund@rjl.se

Nätverksträffarna för länets elevhälsochefer är en gemensam arena med syfte att dela erfarenheter, bygga nätverk och få möjlighet till kompetensutveckling. Syftet är också att kopplingen till forskning ska vara en självklar del i nätverkets arbete. Detta ska i sin tur leda till högre kvalitet i verksamheten på hemmaplan. Syftet är att träffarna ska identifiera behov i länets kommuner, vilket säkerställs genom deltagarnas inflytande och delaktighet.

Kontakt:
Katarina Wanselius
katarina.wanselius@rjl.se

Nätverksträffarna för länets utvecklingsledare är en gemensam arena med syfte att dela erfarenheter, bygga nätverk och få möjlighet till kompetensutveckling. Syftet är också att kopplingen till forskning ska vara en självklar del i nätverkets arbete. Detta ska i sin tur leda till högre kvalitet i verksamheten på hemmaplan. Syftet är att träffarna ska identifiera behov i länets kommuner, vilket säkerställs genom deltagarnas inflytande och delaktighet.

Kontakt:
Ida Höglund
ida.a.hoglund@rjl.se

Flerspråkighetsnätverket består av representanter från varje kommun. Nätverket jobbar med frågor omkring nyanlända elever, gemensam kompetensutveckling och fjärrundervisning i modersmål.

Vi ordnar varje år en konferens för modersmålslärare och studiehandledare. I Jönköpings län finns cirka 200 modersmålslärare och studiehandledare i mer än 45 olika språk. Syftet är att modersmålslärare och studiehandledare får ta del av aktuella ämnen men också få möjlighet till att utbyta erfarenheter och träffa kollegor från andra kommuner i länet.

Kontakt: 
Pakitta Kiatkulthorn
pakitta.kiatkulthorn@rjl.se

Vi följer frågan om Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i regionen då frågan är viktig för kompetensförsörjningen. Vi deltar även vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköpings (HLK) VFU-träffar för att företräda skolchefernas intresse.

Kontakt:
Ida Höglund
ida.a.hoglund@rjl.se

Skolchefsstipendiet

Skolchefsstipendiet

Länets skolchefer premierar årligen studenter som skrivit examensarbeten vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (HLK). Syftet är att särskilt uppmärksamma och stimulera studenter som utför ett examensarbete av hög kvalitet och med ett praktiknära fokus.

Stipendiaterna efter stipendieutdelningen den 5 juni 2026. Översta raden: Åsa Wadling skolchef i Habo och Mathilda Björk.
Nedersta raden: Annelie Lundberg, Sofie Wictorin, Alexandra Fauli och Rosmarie Segersson skolchef i Aneby.

Skolchefsstipendiet

Länets skolchefer premierar årligen studenter som skrivit examensarbeten vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (HLK). Syftet är att särskilt uppmärksamma och stimulera studenter som utför ett examensarbete av hög kvalitet och med ett praktiknära fokus. Stipendiet utdelas för genomfört och godkänt examensarbete på grund- och avancerad nivå. Länet kan därmed ses som ett attraktivt län att arbeta i och i sin tur kan det bidra till kompetensförsörjningen.

Årets stipendier 2026

Årets prisade examensarbeten lyfter angelägna frågor för skolans utveckling – från litteratursamtal och kompensatorisk undervisning till fritidshemmets betydelse för identitetsutveckling. Arbetena bidrar med värdefull kunskap, nya perspektiv och viktiga insikter för framtidens utbildning.

🏆 Emma Berthagen
”Aha, du menar så!” – en observationsstudie av litteratursamtal i svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet

Emma Berthagens uppsats tilldelas stipendium för sin höga vetenskapliga kvalitet och starka relevans för skolans undervisning. Genom välgrundade observationer visar arbetet hur litteratursamtal kan utveckla elevers delaktighet, litterära tänkande och demokratiska kompetens. Studien förenar teori och praktik på ett föredömligt sätt och bidrar med värdefulla didaktiska insikter för svenskundervisningen.


🏆 Mathilda Björk och Alexandra Fauli
”Från intention till praktik” – didaktiska utmaningar för kompensatorisk undervisning i ämnet svenska för årskurs 1–3

Mathilda Björks och Alexandra Faulis uppsats tilldelas stipendium för sin tydliga och verklighetsnära skildring av lärares arbete med individanpassning i svenskundervisningen. Studien synliggör de utmaningar som uppstår i mötet mellan skolans kompensatoriska uppdrag och verksamhetens organisatoriska förutsättningar. Arbetet bidrar med viktiga insikter för både undervisning och skolutveckling.

🏆 Annelie Lundberg ovh Sofie Wictorin
”Fritidshemmets (inte så) hemliga ingrediens” – relationers betydelse för elevers identitetsutveckling

Annelie Lundbergs och Sofie Wictorins uppsats tilldelas stipendium för sitt tydliga fokus på fritidshemmets relationella arbete och dess betydelse för barns identitetsutveckling. Genom intervjuer med lärare i fritidshem synliggör studien hur trygghet, närvaro och engagemang skapar förutsättningar för elevers utveckling och självtillit. Uppsatsen bidrar med viktiga perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag och dess betydelse i skolans helhet.

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag är att arbeta med de gemensamma utbildningsfrågor som kommunerna prioriterat att samverka kring.

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag är att arbeta med de gemensamma utbildningsfrågor som kommunerna prioriterat att samverka kring. Styrgrupp för partnerskapets tretton kommuner är skolcheferna i respektive kommun.

Våra aktiviteter ska leda till ökad kostnadseffektivitet, kompetenshöjning och/eller kvalitetshöjning för länets kommuner. Vårt arbete ska också stimulera samverkan mellan länets kommuner och andra regionala aktörer till exempel högskolesektorn, sektion folkhälsa och Länsstyrelsen. Vi bidrar även med omvärldsbevakning samt sprider kunskap om aktuell forskning för att därigenom främja respektive kommuns utbildningsverksamhet.

En del av samverkansarbetet är att leda nätverk för länets skolchefer, elevhälsochefer, flerspråkighet samt utvecklingsledare (eller motsvarande funktioner i kommunerna).

Syftet med skolchefsmötena är att tillsammans identifiera och analysera strategiska områden inom utbildningsområdet att arbeta gemensamt med inom regionen. En bra samverkan kring utbildningsfrågor i länet bygger på ett gott samarbete och en vilja att samverka, alla kommuner tillsammans.

Syftet med nätverksträffarna för utvecklingsledare/chefer och elevhälsochefer är att skapa en gemensam arena för att dela erfarenheter, bygga nätverk och ge möjlighet att ta del av kompetensutveckling. Syftet är också att ha en naturlig koppling till forskning i nätverkens respektive arbete.

För att sprida forskning och främja utvecklat ledarskap har två satsningar gjorts i samverkan med Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), Rektorsakademin och Skolchefsstipendiet.

Fjärrundervisning i modersmål

Fjärrundervisning i modersmål

Genom fjärrundervisning får länets elever ökad tillgång till modersmål och studiehandledning. Samverkan görs i språk där det i en kommun finns få elever och om det är lärarbrist.

Vi samverkar i fjärrundervisningen

Genom fjärrundervisning får länets elever ökad tillgång till modersmål och studiehandledning. Samverkan görs i de språk där det i en kommun finns få elever och om det är lärarbrist.

Fjärrundervisning bedrivs tillsammans med Mediacenter och kommunerna i Jönköpings län. Syftet med fjärrundervisning i modersmål är att erbjuda den undervisning som elever har behov av och rätt till enligt skollagen (2010:800).

Vi jobbar för att

  • öka förutsättningarna att ge elever utbildning enligt skollagen
  • öka tillgång av lärare med rätt modersmål och ämneskunskaper
  • öka förutsättningarna för elever att nå kunskapsmål och värdegrundmål enligt skollagen
  • höja personals och elevers digitala kompetens
  • utveckla pedagogiska/didaktiska metoder för fjärrundervisning
  • utveckla användandet av digitala läromedel för att skapa en större variation i undervisningen
  • öka förutsättningarna för en likvärdig utbildning oavsett elevens modersmål

Filmer om fjärrundervisning

Studiehandledning
Filmen visar studiehandledning på modersmål via fjärrundervisning och hur samarbetet fungerar mellan lärare och studiehandledare.

Fjärrundervisning i modersmål
Filmen visar exempel på fjärrundervisning på modersmål inom en kommun och mellan kommuner. 

En fjärrlärare gör stor skillnad
I vissa språk är det brist på modersmålslärare och studiehandledare, speciellt i små kommuner. Filmen visar hur stor skillnad en fjärrlärare kan göra för flera kommuner.

Hybridundervisning 
Med hjälp av hybridundervisning kan vi erbjuda modersmålsundervisning till elever med lika kunskapsnivå trots att de går på olika skolor med långa avstånd. Filmen visar hur hybridundervisning går till. 

Skriv- och läsförståelse hos flerspråkiga elever i fokus

Dagens föreläsare var Sharmila Vithlani, legitimerad lärare i engelska och svenska som andraspråk.

Hur kan undervisningen stärka flerspråkiga elevers skrivande och läsförståelse? Det stod i centrum när 152 modersmålslärare och studiehandledare från hela Jönköpings län samlades på Fjällstugan i Jönköping den 12 augusti 2026.

I Jönköpings län finns omkring 200 modersmålslärare och studiehandledare som tillsammans arbetar med fler än 45 olika språk. Under konferensen fick deltagarna möjlighet att mötas, dela erfarenheter och fördjupa sina kunskaper om skriv- och läsförståelseprocessen hos flerspråkiga elever.

Bakom dagen stod Nätverket för flerspråkighet i Jönköpings län tillsammans med Kommunal utveckling. Konferensen riktade sig till modersmålslärare, studiehandledare, ansvariga för modersmålsverksamhet och annan skolpersonal med intresse för flerspråkighet.

Från teori till konkret undervisning

Dagens föreläsare var Sharmila Vithlani, legitimerad lärare i engelska och svenska som andraspråk. Hon har lång erfarenhet av undervisning och har även lett kollegialt arbete som förstelärare på ett språkcentrum inom modersmålsundervisning. Hon har dessutom medverkat i Skolforskningsinstitutets podcast där hon delat med sig av sina erfarenheter av flerspråkig undervisning.

Under förmiddagen fick deltagarna en introduktion till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, SKUA. Därefter låg fokus på cirkelmodellen, där de olika faserna gick igenom med konkreta exempel från undervisningen.

Dagen fortsatte med fördjupning kring samtal om text och hur elever kan göras mer delaktiga i undervisningen. Fokus låg inte bara på metoder, utan också på hur lärare och studiehandledare kan använda elevernas resultat för att utveckla undervisningen vidare.

Egna elevtexter blev en del av arbetet

Konferensen hade en tydligt praktisk inriktning. Deltagarna hade uppmanats att ta med sig både en pedagogisk planering och en elevtext till dagens workshop.

Under workshopen arbetade de bland annat med att analysera elevresultat, planera nästa steg i undervisningen och se hur arbetet kunde kopplas till skolans systematiska kvalitetsarbete.

Föreläsningen var interaktiv och gav utrymme för diskussion och erfarenhetsutbyte både under förmiddagen och eftermiddagen. Deltagarnas egna erfarenheter och undervisningssituationer blev därmed en viktig del av dagen.

När yrkesgrupper som arbetar med många olika språk samlades på samma plats skapades också möjlighet att lära av varandra över både kommun- och språkgränserna – med ett gemensamt fokus på att ge flerspråkiga elever bättre möjligheter att utveckla både språk och kunskaper.

Pontus Ostermark, projektledare på Kommunal utveckling är nöjd med dagen.
– Det har varit en härlig och lyckad dag! Sorlet som hördes under workshops var engagerat och produktivt, det märktes att deltagarna fann varandra i arbetet. Sharmilas föreläsningar inspirerade många, vilket var tydligt vid diskussionerna under lunchen.

Vad tyckte deltagarna om konferensen?


Vi frågade Tiina Olander och Hanneke Laakso, Jönköpings kommun vad de tyckte om konferensen. 
– Trevlig, bra och intressant. Ett bra ämne. Ja, ett mycket intressant ämne.

Vad har varit mest intressant?
– Att träffa kollegorna och kunna diskutera med dem eftersom vi jobbar så olika och har olika storlek på våra grupper.

Båda uppskattade föreläsningen mycket och tyckte att Sharmila presenterade innehållet på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

Är det något som ni tar med er till ert eget arbete?
Jag har gjort en planering för hösten och funderar att kanske jag ska använda den eller kanske inte, jag är inte helt säker. Det var någon som berättade om en annan planering de hade gjort i år, somt lät intressant. Så kanske jag tar någon del med mig. Men cirkelmodellen, den använder jag en hel del redan som det är. Jag är inne på mitt tionde år som modersmålslärare, så jag är bekant med den sen tidigare.

Två deltagare som vill vara anonyma tyckte att föreläsningen var intressant. Att sedan får diskutera tillsammans med andra uppskattades. 

– Det är trevligt att få träffa kolleger från alla möjliga håll.

Är det något som ni tar med er i ert eget arbete?
Jag tyckte att jag fick lite tips, jag är ny, men jag fick mycket tips på hur man lägger upp lektioner och hur man kan jobba med grammatik och sådär. Så det kommer jag att ta med mig.

Ayşe Betül Ergün, Jönköpings kommun, tyckte konferensen var lärorik. 

Vad har varit mest intressant?
– Workshop är bra eftersom vi kan se och kolla på idéer, egenskaper och erfarenheter. Vi delar med varandra.

Är det något specifikt du tar med dig från dagen?
–  Lite systematik. Syftet, målet, tidsbedömningen. Det blir lite med ordningen, steg för steg hur man planerar.

 

Bild: 1. Pontus Ostermark och Ida Necovski, Kommunal utveckling, välkomnar deltagarna och dagens föreläsare Sharmila Vithlani.
Bild 2. Dagens föreläsare Sharmila Vithlani.
Bild 3-7. Gruppdiskussioner. 
Bild 8. Ordmoln från dagen. 

Rektorsakademin

Rektorsakademin

Rektorsakademin är en kompetensutvecklade insats för rektorer i vårt län. Kommunerna nominerar rektorer och cirka 40 rektorer väljs ut för att under ett läsår ingå i rektorsakademin.

Kompetensutveckling för rektorer

Rektorsakademin är en kompetensutvecklade insats för rektorer i vårt län. Kommunerna nominerar rektorer och cirka 40 rektorer väljs ut för att under ett läsår ingå i rektorsakademin. Vid träffarna medverkar forskare och föreläsare som presenterar aktuella ämnen som är relevanta för utbildningssektorn. Därefter förs handledda gruppdiskussioner för kunskapsspridning och för att dela erfarenheter med syftet att skapa förutsättning för samverkan, stärka kompetensen och utveckla rektorernas ledarskap. Exempel på forskare och föreläsare som deltagit under rektorsakademin är: Lars Svedberg, Niclas Rönnström och Marika Andersson. 

Rektorsakademin kommer i ny tappning under våren 2027.

Utbildning

Utbildning

Vårt uppdrag är att arbeta med de gemensamma utbildningsfrågor som kommunerna prioriterat att samverka kring. Det innebär att vi arbetar med kompetensutveckling för kommunernas utbildningsverksamhet.

Vårt arbete ska även stimulera samverkan mellan länets kommuner och andra regionala aktörer till exempel högskolesektorn, sektion folkhälsa och Länsstyrelsen. Vi bidrar även med omvärldsbevakning och sprider kunskap om aktuell forskning.

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag är att arbeta med de gemensamma utbildningsfrågor som kommunerna prioriterat att samverka kring.

Fjärrundervisning i modersmål

Genom fjärrundervisning får länets elever ökad tillgång till modersmål och studiehandledning. Samverkan görs i språk där det i en kommun finns få elever och om det är lärarbrist.

Rektorsakademin

Rektorsakademin är en kompetensutvecklade insats för rektorer i vårt län. Kommunerna nominerar rektorer och cirka 40 rektorer väljs ut för att under ett läsår ingå i rektorsakademin.

Skolchefsstipendiet

Länets skolchefer premierar årligen studenter som skrivit examensarbeten vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (HLK). Syftet är att särskilt uppmärksamma och stimulera studenter som utför ett examensarbete av hög kvalitet och med ett praktiknära fokus.

Samverkansarbete

En stor del av vårt uppdrag är att få till samverkan inom och mellan olika verksamheter som rör utbildningssektorn. En del av samverkansarbetet är att leda nätverk för länets skolchefer, elevhälsochefer, flerspråkighet samt utvecklingsledare, eller motsvarande funktioner, i kommunerna.

VIP-kunskapsstöd

Implementering av VIP är regionsövergripande för att vara jämlikt, att all personal vid skolor i Jönköpings län ska få kännedom om att kunskapsstödet finns som ett stöd i deras vardag och för att underlätta vid samverkan med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Parallellt med att skolan sprider information om kunskapsstödet ska det också ske en implementeringsinsats i dessa verksamheter.

Inloggning för samverkansmedlemmar

Samverkansplattformen Ping Pong är till för dig som är med i något av våra nätverk. Här lagrar vi alla våra gemensamma dokument som mötesanteckningar och framtagna publikationer.

Kommunal Utveckling

Skip to content