Vill du komma i kontakt med oss så finns här kontaktuppgifter och vägbeskrivning till Barnahus. Snart finns det även bilder på hur det ser ut hos oss.
Barnahus är öppet måndag – fredag kl. 08.00 – 16.00.
Barnahussamordnare
Tel 010-241 63 02
Mejl: barnahus@rjl.se
Besöksadress: Lantmätargränd 4, Jönköping
Vår ingång är på hörnet mitt emot Stuk.
Postadress:
Barnahus Jönköpings län
Lantmätargränd 4
553 20 Jönköping
Här finns information för dig som ska följa med ett barn till Barnahus som trygghetsperson eller för dig som samverkar med Barnahus i din profession.
På Barnahus sker samverkan kring barn under 18 år som misstänks vara utsatta för:
Ärenden kan initieras på Barnahus av polis eller socialtjänst.
Barnahus Jönköpings län utgår ifrån ett samverkansavtal. De samverkande parterna är Jönköpings läns 13 kommuner, Region Jönköpings län, polismyndigheten och åklagarkammaren. Barnahus styrs av en styrgrupp och en verksamhetsgrupp med representanter från alla samverkande parter samt från Barnahus.
Vi strävar efter ett likartat arbetssätt för de ärenden som kommer till Barnahus. Till stöd i arbetet finns länsgemensamma rutiner för socialtjänsten, polismyndigheten, åklagarmyndigheten samt hälso- och sjukvården. På Barnahus arbetar samordnare som ansvarar och koordinerar arbetet på Barnahus och för att samverkan vid samråden och förhören fungerar.
Barnahus har en rådgivande funktion till kommunerna i Jönköpings län i ärenden som gäller våld och övergrepp mot barn. När socialtjänsten överväger att göra en polisanmälan om misstänkt brott mot ett barn bör man kontakta Barnahus och rådgöra med samordnarna. Man kan också rådgöra med Barnahus för att få stöd i komplexa handläggningsfrågor gällande våld, övergrepp och heder.
När det inkommit en polisanmälan om misstänkt brott mot barn hålls ett samråd där åklagare, polis, socialtjänst, barnläkare och barnahuspsykolog deltar. Samrådet är ett forum för planering och informationsutbyte av uppgifter. Syftet är att planera och koordinera arbetet kring barnet; dels polisens förundersökning och socialtjänstens utredning, men också eventuella åtgärder som behövs från läkare, psykolog eller socialtjänst utifrån det misstänkta brottet. I samband med att barn förhörs på Barnahus deltar alltid polis och socialtjänst, och oftast åklagare. Barnet har alltid med sig en särskild företrädare eller ett målsägandebiträde. När det behövs deltar också barnahuspsykolog och barnläkare.
I särskilt komplexa ärenden kan socialtjänsten kalla till ett konsultativt samråd eller ett behandlingssamråd.
Barn som kommer till Barnahus utan någon av sina föräldrar, har alltid med sig en annan vuxen person som de känner. Denna medföljande vuxna person brukar benämnas som trygghetsperson. Trygghetspersonen är ofta en lärare, fritidspersonal, förskolepersonal, skolkurator eller ett familjehem. Du som trygghetsperson är med för att skapa en så trygg situation som möjligt för barnet som ska förhöras av polis, i de fall då barnets vårdnadshavare inte får följa med. När en vårdnadshavare inte får följa med eller känna till förhöret beror det på att det finns en risk för att vårdnadshavaren kan påverkas barnets berättelse. Den risken kan bland annat finnas när det är vårdnadshavaren som är misstänkt för brottet eller när vårdnadshavaren har en nära eller konfliktfylld relation till den som är misstänkt.
Trygghetspersonen och barnet kommer oftast till Barnahus ihop med en särskild företrädare. Trygghetspersonen sitter tillsammans med barnet i ett väntrum innan och efter förhöret, där finns det möjlighet att läsa, spela spel och leka. När barnet går in på förhöret väntar trygghetspersonen kvar i väntrummet. Ibland behöver en läkare undersöka barnet i samband med förhöret. Detta görs i undersökningsrummet på Barnahus. Efter förhöret kontaktar polisen vårdnadshavarna och meddelar att deras barn har varit på förhör. Efter förhöret kommer socialtjänsten också att prata en stund med barnet. Detta är en del i socialtjänstens skyddsbedömning. Oftast bedömer socialtjänsten att barnet kan åka tillbaka till förskolan, skolan eller hemmet efter förhöret. Ibland gör socialtjänsten en plan tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare för att barnet ska känna sig trygg hemma.
När barnet lämnar Barnahus är det viktigt att trygghetspersonen är uppmärksam på hur barnet reagerar och mår, och om barnet får frånvaro dagarna efter förhöret. Om man blir orolig utifrån barnets mående, beteende, frånvaro eller om nya uppgifter kommer fram bör man snarast kontakta socialtjänsten för att vidarebefordra informationen. Det kan vara viktig information för socialtjänsten i deras arbete med att bedöma barnets behov av stöd och skydd. Det är olika från barn till barn hur man upplever besöket på Barnahus och om barnet vill prata om det eller inte. Det är inte trygghetspersonens uppgift att informera föräldrarna om att barnet har varit på Barnahus. Om trygghetspersonen får frågor om varför man har varit med vid förhöret kan man informera om att man har varit med som stöd och trygghet för barnet. Många frågor som kommer kan hänvisas till polis, särskild företrädare eller socialtjänst.
Om föräldrarna lämnar sitt samtycke till socialtjänsten kan skolan/barnomsorgen få veta vilka insatser som planeras för barnet. Skolan har alltid möjlighet att ställa frågan till socialtjänsten. Det är viktigt att kontakta socialtjänsten och göra en ny anmälan om oron fortsätter kring barnet.
Denna informationsfolder riktar sig till socialsekreterare och arbetsledare inom socialtjänsten, som ansvarar för utredningar enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och redogör för socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset är en statlig stiftelse med uppdrag att utveckla och stödja metod- och kunskapsutveckling med syfte att stärka barn och ungdomar i socialt utsatta situationer. På deras hemsida går det att hitta forskning, publikationer och webbinarier för dig som vill lära dig mer.
Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Här finns mer information för dig som vill fördjupa dig och lära dig mer inom detta område.
På Hedersförtryck finns information om hedersförtryck och vad du som yrkesverksam ska göra om du får oro för att ett barn lever under hedersförtryck.
Stopp! Min kropp är en vägledning med tips och råd om hur man kan prata med barn i olika åldrar om kroppen, gränser och sexuella övergrepp.
I den här filmen förklaras vad du som viktig vuxen kan göra i vardagen för att ett barn ska må bättre.
Om du misstänker att ett barn utsätts för våld eller på annat sätt far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. För att göra en orosanmälan behöver du inte ha bevis för att det som du är orolig för stämmer utan du behöver bara ha en oro. Här finns information om hur ett barn berättar och hur en orosanmälan går till..
Om du misstänker att ett barn utsätts för våld eller på annat sätt far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. Du som arbetar professionellt med barn har en anmälningsplikt och ska därför alltid göra en orosanmälan till socialtjänsten när du är orolig för ett barn. För att göra en orosanmälan behöver du inte ha bevis för att det som du är orolig för stämmer utan du behöver bara ha en oro. Det är sedan socialtjänsten uppgift att utreda om din oro stämmer. Ibland kan det vara så att det är just dina uppgifter som blir den viktiga pusselbiten som socialtjänsten behöver för att kunna agera för ett barns skydd. Ibland kan även socialtjänsten göra en polisanmälan och ser då till att oron går vidare till polisen och Barnahus. Du kan alltid ringa och rådfråga socialtjänsten ifall du är osäker på om du bör göra en anmälan. Du kan alltid rådfråga socialtjänsten anonymt utan att nämna ditt eller barnets namn.
När ett barn berättar för dig om hur den har det är det viktigt att du tar barnets berättelse på allvar. Ibland säger barnet däremot inte rakt ut vad den varit med om, vilket kan bero på att barnet är rädd eller har svårt att sätta ord på det som har hänt. En del barn kan också känna att de försöker att berätta men att vuxna inte vill eller orkar lyssna. Det är därför viktigt att du vågar lyssnar på barnets berättelse och ställer följdfrågor. Du ska däremot inte pressa barnet utan barn behöver få berätta i sin egen takt. Ibland vill barnet testa dig först för att se så du kan hantera det som barnet berättar och barnet berättar då lite i taget för att se din reaktion. Oavsett hur hemsk du tycker att barnets berättelse är så är det bra om du kan hålla dig lugn och inte visa för barnet att du eventuellt blir skärrad eller upprörd. Men berätta för barnet att ingen får göra barn illa och att barnet varit modigt som berättat om detta för dig.
Det är också vanligt att den som blivit utsatt för våld eller övergrepp skuldbelägger sig själv och det är därför viktigt att du inte säger saker som förstärker den känslan, till exempel påpekar att barnet inte lyssnat på sina föräldrar eller varit klädd på ett visst sätt. Tänk på att om ett barn berättar saker för dig om hur den har det så innebär det att barnet känner ett förtroende för dig. Lova däremot aldrig att du inte ska berätta för någon då du riskerar att behöva bryta det löftet om barnet berättar något som gör dig väldigt orolig.
Här finns information om hur du gör en anmälan i just din kommun i Region Jönköpings län:
Aneby – Anmäl oro för barn och unga
Eksjö – Anmälan om oro för barn och unga
Gislaved – Misstanke om barn som far illa
Gnosjö – Misstanke om barn som far illa
Habo – Misstanke om barn som far illa
Jönköping – Om ett barn far illa
Mullsjö – Misstanke om barn som far illa
Nässjö – Anmäl oro för barn och unga
Sävsjö – Barn som far illa
Tranås – Misstanke om att barn far illa
Vaggeryd – Misstanke om barn som far illa
Vetlanda – Anmäla oro för barn och ungdomar 0-18 år
Värnamo – Misstanke om barn som far illa
I Våga se, Våga agera hittar du exempel på varningssignaler på att ett barn far illa och hur du ska agera om du har misstankar om att ett barn far illa.
Det är viktigt att vuxna vågar prata med barn om sexuella övergrepp. I den här filmen får du som vuxen tips om hur du ska prata med ett barn och varför det är viktigt.
I den här filmen får du veta vad som kan räknas till fysisk och psykisk misshandel och hur vanligt det är i Sverige.
Det är vanligt att barn spenderar mycket tid på nätet. Det mesta på nätet är bra, men ibland får barn kontakt med personer som lurar eller tvingar dem att göra sexuella handlingar.
Barn påverkas på flera olika sätt när de ser och är med om hot, våld och kränkningar hemma. I den här filmen beskrivs på vilket sätt barn påverkas och hur barn då kan må.
När ett barn misstänks för att ha varit utsatt för brott kan det leda till starka känslor och reaktioner både hos barnet och hos familjen. Barn som varit aktuella för polisanmälan kan få krisstöd och även barnets familj.
När det kommer fram uppgifter om att ett barn misstänks ha varit utsatt för brott kan det leda till starka känslor och reaktioner både hos barnet och hos familjen. Barn kan till exempel oroa sig för vad som ska hända dem eller andra familjemedlemmar, om någon kommer att bli arg på dem eller om de kommer att bli trodda. En del barn visar tydliga tecken på att inte må bra medan andra inte visar något. För en förälder kan det uppstå en kris oavsett om man själv är misstänkt för brottet eller inte. Många föräldrar oroar sig för hur deras barn mår eller har påverkats av det som hänt. En del reagerar genom att bli arga eller besvikna på barnet eller på hur professionella har agerat. I sådana situationer kan det vara viktigt att både barn och föräldrar får hjälp att prata om sina upplevelser och hantera reaktioner för att komma vidare.
På Barnahus kan barn som varit aktuella för polisanmälan få krisstöd och även barnets familj. Krisstödet kan se olika ut beroende på vad som behövs för den aktuella familjen och kan till exempel vara bara för barnet, bara för föräldrarna eller hela familjen ihop. För att få krisstöd räcker det med en muntlig förfrågan från socialtjänsten eller vårdnadshavare. Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarna samtycka till krisstödet. Ibland räcker det med några samtal och ibland behövs stöd under en längre tid. På Barnahus arbetar psykologer som kan erbjuda kortare krisstöd till de familjer som behöver det. Vid behov fortsatt stöd eller behandling efter krisstödet kan psykologen erbjuda det inom ramen för Rehabiliteringscentrum – Alternativ till våld (ATV), eller hänvisa till barn- och ungdomshälsan eller barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP).
På Röda Korset delar deras psykologer med sig av råd och tips om hur du kan hjälpa barn som upplever sorg eller är i en kris – från små barn till tonåringar.
Om du upplevt något väldigt hemskt kan du få jobbiga tankar och känslor efteråt. I den här filmen förklaras hur det kan kännas och påverka dig.
När ett barn har varit med om ett trauma påverkar det barnets hjärna och barnet behöver vuxna som kan hjälpa till att lugna och trygga. I den här filmen beskrivs vad som händer i hjärnan på barnet och vad du som vuxen kan göra för att hjälpa barnet.
Brott: Ett brott är en gärning som är otillåten och som leder till ett straff.
När ett barn blir kallad till Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med oro för att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här finns information om hur det går till om ditt barn har blivit kallat till förhör på Barnahus.
När ett barn kommer till Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med oro för att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här förhörs barnet i en barnanpassad miljö. Enligt barnkonventionen artikel 12 har alla barn rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Om du har fått reda på att ditt barn ska komma till Barnahus så ska du som vårdnadshavare följa med ditt barn och stanna med barnet på Barnahus under hela tiden som barnet är där. Under tiden som barnet är på Barnahus är du barnets trygghet och därför jätteviktig för ditt barn. Har du några frågor inför förhöret kan du höra av dig till det målsägandebiträde som har tilldelats ditt barn.
Läkarundersökningen som görs på Barnahus och syftar dels till att upptäcka och dokumentera eventuella kroppsliga skador som kan vara relevanta för brottsutredningen, men också till att ta reda på om misstänkta skador kan ha andra medicinska förklaringar. Till Barnahus kommer barnläkare från barn- och ungdomsmedicinska mottagningen och barnkliniken, och ibland gynekolog, tandläkare och rättsläkare för att gör undersökningar.
Barnet själv samt vårdnadshavaren behöver ge tillstånd till en medicinsk undersökning. Inga barn undersöks med tvång.
Vid undersökningar tar barnläkaren reda på barnets hälso- och sjukvårdshistoria. Eventuella skador som upptäcks vid en undersökning dokumenteras i både text och bild. Undersökningen avslutas med att berätta för barnet om man hittat några skador och i så fall hur dessa kommer att läkas. Barnet behöver också höra om det är friskt och allt är normalt. Eventuella vårdbehov som upptäcks följs upp av hälso- och sjukvården.
Barn kan ha rätt till skadestånd eller brottsskadeersättning när de har utsatts för ett brott. Det går att fråga barnets målsägandebiträde om hur man går till väga för att söka den ersättningen. .
Barn och ungdomar idag spenderar mycket tid på internet. Som förälder finns det risker du behöver känna till och hjälpa ditt barn att hantera. På Tonårsparlören kan du få tips och stöd i hur du kan göra detta.
På Dags att prata om finns information för barn och vuxna om våld och sexuella övergrepp mot barn.
Barn påverkas på flera olika sätt när de ser och är med om för hot, våld och kränkningar hemma. I den här filmen beskrivs på vilket sätt barn påverkas och hur barn då kan må.
Det är vanligt att barn spenderar mycket tid på nätet. Det mesta på nätet är bra, men ibland får barn kontakt med personer som lurar eller tvingar dem att göra sexuella handlingar.
I den här filmen får du veta vad som kan räknas till fysisk och psykisk misshandel och hur vanligt det är i Sverige.
Många barn ser, hör och känner till att det förekommer våld hemma även om de själv inte blir direkt utsatta. Från 1 juli 2021 är det olagligt att låta ett barn se och höra våld mellan personer som står barnet nära.
Barnförhörsledare: En person på polisen som är särskilt utbildad för att få hålla förhör med barn. Alla barnförhörsledare på Barnahus är civilklädda.
Förundersökning: När ett brott blivit polisanmält bestämmer polis eller åklagare om de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning. När den är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte.
Målsägandebiträde: Är en advokat eller jurist som har till uppgift att stötta barnet under förundersökningen och vid en eventuell rättegång. Det är Tingsrätten som bestämmer om barnet har rätt till målsägandebiträde och som också utser biträdet, men vårdnadshavare eller barnet/ungdomen kan komma med förslag på en särskild person.
Rättegång: Förhandling, kallas ibland huvudförhandling. Hålls i rättssal där misstänkt, målsägande och eventuella vittnen hörs. Barn som är under 15 år som har blivit utsatta för brott behöver oftast inte vara med på rättegången. I stället kan man visa inspelningen från barnets förhör på Barnahus.
Åklagare: Åklagarens uppgift är att leda utredning om brott, fatta beslut om åtal ska väckas eller inte och att framträda i domstolen.
När ett barn har varit på Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med misstanke om att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här finns information om hur det går till när ditt barn kommer till Barnahus.
När ett barn kommer till Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med misstanke om att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här förhörs barnet i en barnanpassad miljö. Enligt barnkonventionen artikel 12 har alla barn rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Om du som vårdnadshavare är misstänkt för ett brott mot ditt barn eller om du till exempel har en nära relation till den som är misstänkt kommer du inte i förväg veta om att ditt barn ska till Barnahus. Det beror på att åklagare och polis vill att barnet skall vara så opåverkat som möjligt vid förhöret. Du kommer sedan att få information om att ditt barn varit på Barnhus strax efter att förhöret. Det kan väcka starka känslor att någon annan har bestämt saker om ditt barn som du inte har haft inflytande över.
Eftersom du inte varit vara med ditt barn på Barnahus har barnet fått en särskild företrädare som är ett juridiskt ombud. Ditt barn har även haft med sig en trygghetsperson från exempelvis skolan eller förskolan för att det skulle finnas någon som barnet känner och känner sig trygg med.
Läkarundersökningen som görs på Barnahus syftar dels till att upptäcka och dokumentera eventuella kroppsliga skador som kan vara relevanta för brottsutredningen, men också till att ta reda på om misstänkta skador kan ha andra medicinska förklaringar. Till Barnahus kommer barnläkare från barn- och ungdomsmedicinska mottagningen och barnkliniken, och ibland gynekolog, tandläkare och rättsläkare för att gör undersökningar.
Barnet själv samt den särskilda företrädaren måste ge tillstånd till en medicinsk undersökning. Inga barn undersöks med tvång.
Vid undersökningar tar barnläkaren reda på barnets hälso- och sjukvårdshistoria. Eventuella skador som upptäcks vid en undersökning dokumenteras i både text och bild. Undersökningen avslutas med att berätta för barnet om man hittat några skador och i så fall hur dessa kommer att läkas. Barnet behöver också höra om det är friskt och allt är normalt. Eventuella vårdbehov som upptäcks följs upp av hälso- och sjukvården.
Barn kan ha rätt till skadestånd eller brottsskadeersättning när de har utsatts för ett brott. Den särskilda företrädaren har ansvar för att hjälpa barnet att ansöka om den ersättningen.
Barn och ungdomar idag spenderar mycket tid på internet. Som förälder finns det risker du behöver känna till och hjälpa ditt barn att hantera. På Tonårsparlören kan du få tips och stöd i hur du kan göra detta.
På Dags att prata om finns information för barn och vuxna om våld och sexuella övergrepp mot barn.
Barn påverkas på flera olika sätt när de ser och är med om hot, våld och kränkningar hemma. I den här filmen beskrivs på vilket sätt barn påverkas och hur barn då kan må.
I den här filmen får du veta vad som kan räknas till fysisk och psykisk misshandel och hur vanligt det är i Sverige.
Många barn ser, hör och känner till att det förekommer våld hemma även om de själv inte blir direkt utsatta. Från 1 juli 2021 är det olagligt att låta ett barn se och höra våld mellan personer som står barnet nära.
Det är vanligt att barn spenderar mycket tid på nätet. Det mesta på nätet är bra, men ibland får barn kontakt med personer som lurar eller tvingar dem att göra sexuella handlingar.
Barnförhörsledare: En person på polisen som är särskilt utbildad för att få hålla förhör med barn. Alla barnförhörsledare på Barnahus är civilklädda.
Förundersökning: När ett brott blivit polisanmält bestämmer polis eller åklagare om de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning. När den är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte.
Rättegång: Förhandling, kallas ibland huvudförhandling. Hålls i rättssal där misstänkt, målsägande och eventuella vittnen hörs. Barn som är under 15 år som har blivit utsatta för brott behöver oftast inte vara med på rättegången. I stället kan man visa inspelningen från barnets förhör på Barnahus.
Särskild företrädare för barn: Om barnets vårdnadshavare är misstänkt för brottet, eller om vårdnadshavaren står i lojalitet till den misstänkte, kan det utses en särskild företrädare för barnet. Den särskilda företrädaren är en advokat eller jurist på en advokatbyrå vars uppgift är att tillvarata barnets intressen under rättsprocessen. Den särskilda företrädaren tar över vårdnadshavarens rätt att bestämma över barnets deltagande vid eventuellt polisförhör och läkarundersökning. Den särskilda företrädaren följer även med barnet till förhör.
Åklagare: Åklagarens uppgift är att leda utredning om brott, fatta beslut om åtal ska väckas eller inte och att framträda i domstolen.
Det är vanligt och helt normalt att barn och ungdomar reagerar och mår dåligt efter att de varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp. Här finns information om hur man ofta reagerar och hjälp till att må bättre.
Det är vanligt och helt normalt att barn och ungdomar reagerar och mår dåligt efter att de varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp. Alla reagerar på olika sätt och inget sätt är fel. Många reagerar genom att bli ledsna, rädda eller arga när någon gjort dem illa. En del kan också
Det finns saker man kan göra för att må bättre. Man kan
Det finns många personer som kan hjälpa dig att må bättre. Familj, vänner eller andra personer som du tycker om vill ofta hjälpa till. Ibland kan man behöva hjälp av någon som jobbar med att hjälpa barn, ungdomar och deras familjer. Det är ofta skönt att få träffa någon som har tid att lyssna och som vill hjälpa dig. (Informationen är hämtad från Stiftelsen Allmänna Barnhusets broschyr ”När någon gjort dig illa”)
På Få hjälp om du mår dåligt hittar du information om till vem du kan höra dig till om du behöver hjälp eller mår dåligt.
På Snorkel kan du läsa om olika former av psykisk ohälsa till exempel nedstämdhet, ångest, stress och starka känslor och vad du kan göra om du mår dåligt.
När du är med om något riktigt jobbigt kan det kännas som att du gå sönder inuti och mår väldigt dåligt. I den här filmen förklaras vad som händer då och hur du kan få hjälp att må bättre igen.
Efter att du varit med om något riktigt jobbigt är det vanligt att dina tankar spelar upp händelsen igen och igen och igen. I den här filmen får du tips om vad du kan göra när det känns så.
Alla barn har rätt att växa upp och känna sig trygga och må bra. Om någon har gjort dig illa kan du få komma till Barnahus och prata med en polis. Här finns information om hur det går till när du kommer till Barnahus och vilka rättigheter du har.
Alla barn har rätt att växa upp och känna sig trygga och må bra. Inget barn ska behöva vara orolig för att någon (varken ett barn eller en vuxen) utsätter dem för våld eller sexuella övergrepp eller utsätter någon annan i familjen. Det gäller ALLA barn – oavsett vem du är eller vad du har gjort. Våld och sexuella övergrepp är alltid fel och kan innebära många olika saker. Det kan bland annat vara att någon
Berätta! Om en vuxen eller ett annat barn slår dig eller utsätter dig för sexuella övergrepp så är det jättebra om du berättar för någon vuxen du litar på. Du kan också själv anmäla det till polisen eller socialtjänsten där du bor.
Till oss på Barnahus kommer barn och ungdomar som kan ha blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp eller som har sett eller hört någon i ens familj bli utsatt. Vi finns för att det ska bli så bra som möjligt för barn och ungdomar som behöver prata med en polis om vad de har varit med om. När polisen pratar med barn och ungdomar om det som har hänt så är man alltså på Barnahus och inte på en polisstation. Förutom polisen är också en socialsekreterare med och ofta en åklagare, en psykolog och en läkare. Alla dessa kommer till Barnahus för att ta reda på om barnet eller ungdomen behöver hjälp, och för att barnet ska slippa berätta samma sak på flera ställen.
Ibland vet dina föräldrar om att du ska till Barnahus och följer med dig dit men ibland får de inte veta det förrän efter att du har varit på Barnahus. Om det är dina föräldrar som har utsatt dig för våld eller sexuella övergrepp vill polisen prata med dig utan att dina föräldrar vet om det. Du kommer däremot alltid ha med dig någon du känner när du kommer till Barnahus. Ibland kan det vara någon av dina föräldrar och ibland kanske det kan vara någon annan du känner, till exempel en lärare.
1. När du kommer till oss på Barnahus tas du emot av någon av oss som arbetar här.
2. Du och personen som har följt med dig får först sitta och vänta en liten stund i ett väntrum. Det kommer inte vara några andra än ni i väntrummet. Under tiden som du är på Barnahus kommer du få något att äta, till exempel fika eller lunch.
3. Du kommer sedan att få prata med en person som arbetar på polisen. Det kallas för förhör. På Barnahus har poliserna vanliga kläder på sig. Under förhöret sitter ni ett rum med två fåtöljer. Du få då möjlighet att berätta om det är något som har hänt dig.
4. Ibland, om det behövs, kan man också få träffa en läkare i ett undersökningsrum på Barnahus. Du får träffa en läkare om du har några märken eller andra skador på grund av det du har varit med om.
5. När förhöret är klart får du prata med en socialsekreterare innan du åker från Barnahus. En socialsekreterare jobbar med att försöka hjälpa barn och deras familjer för att barn ska må så bra som möjligt.
6. Om du vill får du efteråt komma till Barnahus med dina föräldrar för att träffa en psykolog för att få prata om tankar och känslor kring det som har hänt så att du ska kunna må bra.
En del tycker att det är lätt och skönt att berätta om svåra saker som de har varit med om. Andra tycker att det är svårare och kanske känner sig blyga, oroliga eller rädda. En del barn kan vara rädda att det är deras fel att de kommer till Barnahus eller oroliga över vad som kommer hända efter att man har varit på Barnahus. Det är ALDRIG ditt fel att du är på Barnahus eller att någon har utsatt dig för våld eller sexuella övergrepp.
Det är viktigt att du försöker berätta vad du varit med om, även om det kan kännas jobbigt eller om du har lovat eller blivit hotad att hålla tyst. Våld och sexuella övergrepp är olagligt och du kan ha blivit utsatt för ett brott. Vi som jobbar på Barnahus vill hjälpa dig att få det bättre och vi är vana att lyssna på och prata med barn och ungdomar om svåra saker.
– Barn som kan ha varit utsatta för ett brott får en advokat som ska hjälp till och se till att det blir bra för barnet. Det kallas att man får en särskild företrädare eller ett målsägandebiträde. Den personen kommer sitta i ett rum bredvid det där du och polisen pratar och höra det ni säger via en TV-skärm.
– Barn bestämmer själva vad de vill berätta för polisen och socialtjänsten. Man kan aldrig tvinga någon att berätta och inte heller tvinga någon att bli undersökt av läkare.
– Barn har alltid rätt att få veta vad som kommer att hända. Ibland har kanske inte vuxna som vill hjälpa all information, men då kan de säga det och berätta varför.
Här finns länkar och filmer med information om vilka rättigheter du har som barn och ungdom.
På Dags att prata om hittar du information för barn och vuxna om våld och sexuella övergrepp mot barn.
På Jag vill veta kan du läsa om dina rättigheter och vilken hjälp du kan få om du utsatts för ett brott.
På Polismyndigheten får du veta mer om de olika stegen från polisanmälan, förhör och till sist rättegång.
Vad innebär det att ha kontakt med socialtjänsten?
Känner du dig orolig eller vill du prata med någon om dina funderingar? Du som är under 18 år och behöver stöd kan höra av dig till Bris dygnet runt. Hos Bris får du prata med en kurator som är utbildad i och van vid att prata om känslor, tankar och hur man kan ha det.
Är du i ett förhållande du mår dåligt av? På ungarelationer.se finns stöd, information och en chatt för dig som är under 20 år.
På Ditt ECPAT kan du få hjälp, stöd och kunskap om bilder med sexuellt innehåll, sexuella kränkningar, hot och övergrepp på nätet eller IRL.
I Sverige ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma rättigheter och möjligheter att bestämma över och påverka sina egna liv. Om du inte får bestämma över ditt eget liv kan du på Hedersförtryck läsa mer om var du kan vända dig och få hjälp.
I den här filmen kan du lära dig mer om vad som inte är okej att någon annan gör mot dig och vad som räknas som ett sexuellt övergrepp.
Det mesta på nätet är bra, men ibland får barn kontakt med personer som lurar eller tvingar dem att göra sexuella handlingar. I den här filmen får du veta mer om nätets roll vid sexuella övergrepp mot barn.
Många barn får inte vara med och bestämma över sitt eget liv, till exempel vem de ska leva med, vilka kompisar de får ha eller hur de ska klä sig. Dessa barn mår mycket sämre än andra barn.
Många barn ser, hör och känner till att det förekommer våld hemma även om de själv inte blir direkt utsatta. Från 1 juli 2021 är det olagligt att låta ett barn se och höra våld mellan personer som står barnet nära.
Brott: Att göra något som inte är lagligt att göra i Sverige och som kan leda till ett straff.
Målsägandebiträde: Målsägandebiträdet är en advokat eller jurist som har till uppgift att hjälpa dig i samband med polisförhöret och om det blir rättegång. Har du frågor kring vad som kommer hända kan du ställa dina frågor till ditt målsägandebiträde.
Socialtjänst: Socialtjänsten ger stöd, hjälp och skydd till barn, familjer och andra i samhället som är särskilt utsatta. Ibland kan man behöva hjälp för att det är jobbigt i familjen eller för att det har hänt något annat som gör att man inte mår bra.
Socialsekreterare: En socialsekreterare är en person som jobbar på socialtjänsten.
Särskild företrädare för barn: Om dina föräldrar är misstänkta för brottet eller om de känner den som är misstänkt får du som barn en särskild företrädare. Den särskilda företrädaren är en advokat eller jurist som har till uppgift att hjälpa dig i samband med polisförhöret och om det blir en rättegång istället för dina föräldrar. Har du frågor kring vad som kommer hända kan du ställa dina frågor till den särskilda företrädaren.
Åklagare: Åklagarens uppgift är att leda utredning om brott, fatta beslut om åtal ska väckas eller inte och att framträda i domstolen.
När ett barn misstänks ha varit utsatt för vålds- eller sexualbrott behöver flera olika myndigheter involveras i barnets liv. På Barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
När ett barn misstänks ha varit utsatt för vålds- eller sexualbrott behöver flera olika myndigheter involveras i barnets liv. På Barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Man brukar illustrera Barnahus med fyra rum. Alla rum behövs när ett barn har varit utsatt för våld eller övergrepp.
Målgruppen för Barnahus är barn från 0 år och upp till 18 år som misstänks ha varit utsatta för våldsbrott och liknande allvarliga brott av någon i nära relation, eller sexualbrott oavsett relation till den misstänkte. I målgruppen ingår även utpekade förövare till sexualbrott om de är under 15 år.
När en polisanmälan om misstänkt brott mot barn har gjorts träffas de inblandade myndigheterna på Barnahus för att samråda. På samrådet planerar man hur man ska gå tillväga för att det ska bli så bra som möjligt för barnet.
Barn kommer till Barnahus för att prata med en polis om det de har varit utsatt för, det kallas för barnförhör. Barnet får då också träffa en socialsekreterare och ibland även en läkare och en psykolog. Tanken är att barnet ska få berätta om det de varit med om i en trygg och barnvänlig miljö, och att myndigheterna som behöver träffa barnet samlas på samma plats istället för att barnet ska behöva åka runt och berätta samma sak på flera olika ställen. Barnet och barnets familj kan få komma till Barnahus igen efter förhörsdagen för att få krisstöd från en psykolog.
Barnahus finns på många platser i Sverige och i flera andra länder och är ett vanligt sätt för myndigheter att samarbeta på för att det ska bli så bra som möjligt för barnet. På Barnahus arbetar samordnare som är socionomer. Samordnarnas uppgift är att samordna myndigheternas samverkan, ge stöd och service till barn och medföljande vuxna som kommer till Barnahus samt att sprida kunskap till yrkesutövare om våld och övergrepp mot barn.
Åklagare: Åklagarens uppgift är att leda utredning om brott, fatta beslut om åtal ska väckas eller inte och att framträda i domstolen.
Till Barnahus kommer barn och ungdomar upp till 18 år som varit utsatta för vålds- eller sexualbrott, och barn under 15 år som misstänks för sexualbrott. Här samarbetar polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och psykolog för att möta barnet istället för att barnet ska slussas runt mellan olika myndigheter.
På Barnahus arbetar samordnare som leder samverkan, ger rådgivning till länets socialtjänster och sprider kunskap om våld och övergrepp mot barn.
Vill du komma i kontakt med oss så finns här kontaktuppgifter och vägbeskrivning till Barnahus. Det finns även bilder på hur det ser ut hos oss.
När ett barn misstänks ha varit utsatt för vålds- eller sexualbrott behöver flera olika myndigheter involveras i barnets liv. På Barnahus samverkar polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Alla barn har rätt att växa upp och känna sig trygga och må bra. Om någon har gjort dig illa kan du få komma till Barnahus och prata med en polis. Här finns information om hur det går till när du kommer till Barnahus och vilka rättigheter du har.
Det är vanligt och helt normalt att barn och ungdomar reagerar och mår dåligt efter att de varit utsatta för våld eller sexuella övergrepp. Här finns information om hur man ofta reagerar och hjälp till att må bättre.
När ett barn har varit på Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med misstanke om att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här finns information om hur det går till när ditt barn kommer till Barnahus.
När ett barn blir kallad till Barnahus beror det på att en polisanmälan har gjorts med oro för att ett barn har utsatts för någon form av barnmisshandel och att barnet på grund av det ska höras av polis. Här finns information om hur det går till om ditt barn har blivit kallat till förhör på Barnahus.
När ett barn misstänks för att ha varit utsatt för brott kan det leda till starka känslor och reaktioner både hos barnet och hos familjen. Barn som varit aktuella för polisanmälan kan få krisstöd och även barnets familj.
Om du misstänker att ett barn utsätts för våld eller på annat sätt far illa bör du anmäla det till socialtjänsten. För att göra en orosanmälan behöver du inte ha bevis för att det som du är orolig för stämmer utan du behöver bara ha en oro. Här finns information om hur ett barn berättar och hur en orosanmälan går till.
Här finns information för dig som ska följa med ett barn till Barnahus som trygghetsperson eller för dig som samverkar med Barnahus i din profession.
Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo
