Du som möter barn i ditt arbete

Barnahus Jönköpings län utgår ifrån ett samverkansavtal. De samverkande parterna är Jönköpings läns 13 kommuner, Region Jönköpings län, polismyndigheten och åklagarkammaren. Barnahus styrs av en styrgrupp och en verksamhetsgrupp med representanter från alla samverkande parter samt från Barnahus.

Vi strävar efter ett likartat arbetssätt för de ärenden som kommer till Barnahus. Till stöd i arbetet finns länsgemensamma rutiner för socialtjänsten, polismyndigheten, åklagarmyndigheten samt hälso- och sjukvården. På Barnahus arbetar samordnare som ansvarar och koordinerar arbetet på Barnahus och för att samverkan vid samråden och förhören fungerar.

Barnahus har en rådgivande funktion till kommunerna i Jönköpings län i ärenden som gäller våld och övergrepp mot barn. När socialtjänsten överväger att göra en polisanmälan om misstänkt brott mot ett barn bör man kontakta Barnahus och rådgöra med samordnarna. Man kan också rådgöra med Barnahus för att få stöd i komplexa handläggningsfrågor gällande våld, övergrepp och heder.

När det inkommit en polisanmälan om misstänkt brott mot barn hålls ett samråd där åklagare, polis, socialtjänst, barnläkare och barnahuspsykolog deltar. Samrådet är ett forum för planering och informationsutbyte av uppgifter. Syftet är att planera och koordinera arbetet kring barnet; dels polisens förundersökning och socialtjänstens utredning, men också eventuella åtgärder som behövs från läkare, psykolog eller socialtjänst utifrån det misstänkta brottet. I samband med att barn förhörs på Barnahus deltar alltid polis och socialtjänst, och oftast åklagare. Barnet har alltid med sig en särskild företrädare eller ett målsägandebiträde. När det behövs deltar också barnahuspsykolog och barnläkare.

I särskilt komplexa ärenden kan socialtjänsten kalla till ett konsultativt samråd eller ett behandlingssamråd.

• Konsultativa samråd används innan man beslutat om polisanmälan, när det är särskilt viktigt att socialtjänst, polis och ibland läkare eller psykolog i ett tidigt skede pratar ihop sig om hur ett ärende bör hanteras, exempelvis i hedersärenden eller andra ärenden med allvarliga risker runt barnet.
  
  
• Behandlingssamråd används för att tillsammans med barnahuspsykolog rådgöra kring inriktningar på stöd och behandling för ett barn som varit utsatt för våld eller övergrepp, eller själv utsatt ett annat barn för övergrepp, oavsett om ärendet har varit aktuell på Barnahus i samband med en polisanmälan eller inte.

Barn som kommer till Barnahus utan någon av sina föräldrar, har alltid med sig en annan vuxen person som de känner. Denna medföljande vuxna person brukar benämnas som trygghetsperson. Trygghetspersonen är ofta en lärare, fritidspersonal, förskolepersonal, skolkurator eller ett familjehem. Du som trygghetsperson är med för att skapa en så trygg situation som möjligt för barnet som ska förhöras av polis, i de fall då barnets vårdnadshavare inte får följa med. När en vårdnadshavare inte får följa med eller känna till förhöret beror det på att det finns en risk för att vårdnadshavaren kan påverkas barnets berättelse. Den risken kan bland annat finnas när det är vårdnadshavaren som är misstänkt för brottet eller när vårdnadshavaren har en nära eller konfliktfylld relation till den som är misstänkt.

Trygghetspersonen och barnet kommer oftast till Barnahus ihop med en särskild företrädare. Trygghetspersonen sitter tillsammans med barnet i ett väntrum innan och efter förhöret, där finns det möjlighet att läsa, spela spel och leka. När barnet går in på förhöret väntar trygghetspersonen kvar i väntrummet. Ibland behöver en läkare undersöka barnet i samband med förhöret. Detta görs i undersökningsrummet på Barnahus. Efter förhöret kontaktar polisen vårdnadshavarna och meddelar att deras barn har varit på förhör. Efter förhöret kommer socialtjänsten också att prata en stund med barnet. Detta är en del i socialtjänstens skyddsbedömning. Oftast bedömer socialtjänsten att barnet kan åka tillbaka till förskolan, skolan eller hemmet efter förhöret. Ibland gör socialtjänsten en plan tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare för att barnet ska känna sig trygg hemma.

När barnet lämnar Barnahus är det viktigt att trygghetspersonen är uppmärksam på hur barnet reagerar och mår, och om barnet får frånvaro dagarna efter förhöret. Om man blir orolig utifrån barnets mående, beteende, frånvaro eller om nya uppgifter kommer fram bör man snarast kontakta socialtjänsten för att vidarebefordra informationen. Det kan vara viktig information för socialtjänsten i deras arbete med att bedöma barnets behov av stöd och skydd. Det är olika från barn till barn hur man upplever besöket på Barnahus och om barnet vill prata om det eller inte. Det är inte trygghetspersonens uppgift att informera föräldrarna om att barnet har varit på Barnahus. Om trygghetspersonen får frågor om varför man har varit med vid förhöret kan man informera om att man har varit med som stöd och trygghet för barnet. Många frågor som kommer kan hänvisas till polis, särskild företrädare eller socialtjänst.

Om föräldrarna lämnar sitt samtycke till socialtjänsten kan skolan/barnomsorgen få veta vilka insatser som planeras för barnet. Skolan har alltid möjlighet att ställa frågan till socialtjänsten. Det är viktigt att kontakta socialtjänsten och göra en ny anmälan om oron fortsätter kring barnet.