Vi stödjer kommunernas pågående systematiska förbättringsarbete för att bästa tillgängliga kunskap ska tillämpas i varje möte med deras målgrupper.
Vi stödjer kommunernas pågående systematiska förbättringsarbete för att bästa tillgängliga kunskap ska tillämpas i varje möte med deras målgrupper. Här finner du en modell och verktygslåda för ständiga förbättringar.
Vi vill stödja användandet av verktyg att använda i systematiskt förbättringsarbete och i utveckling av patientsamverkan. Verktygen har olika svårighetsgrad, från enkla som kan användas direkt utan större förberedelse eller kostnad till de som kräver mer resurser och tid. Verktygen ger råd om när de är lämpliga att användas och hur de kan användas. Vi använder dem i förbättringsarbeten inom kommunal verksamhet, och i samverkan. Genom att använda samma förbättringsverktyg i region och kommun har vi ett gemensamt språk och metoder när vi tillsammans utvecklar vård- och omsorgsprocesserna.
Förbättringsmodellen innehåller delar om att sätta mål, mäta och ta fram idéer samt att prova göra förändringar i små steg som blir hållbara. Metoder och verktyg att använda i verksamheters systematiska förbättringsarbete är exempelvis nulägesanalys, fiskbensdiagram, PGSA-cirkeln och påverkansanalys för att kartlägga gapet med hur vi gör och hur vi skulle kunna göra om vi tar till oss ett nytt nuläge.
Vi är en del av Region Jönköpings län och vill sprida Qulturums valda stöd i förbättringsarbete och göra metoder och verktyg tillgängliga. Genom att använda samma förbättringsverktyg i region och kommun kan vi tillsammans utveckla vård- och omsorgsprocesserna.
Förbättringsmodellen är en grundmodell med tre viktiga frågor för att systematiskt åstadkomma förbättringar.
Målgruppers och närståendes erfarenheter, kunskaper och resurser ska tas tillvara i omsorg och vård. Samskapande vid insatsers utformning och genomförande, men också i verksamhetsutveckling och förbättringsarbete, leder till delaktighet, personcentrering och professioner får dessutom del av den erfarenhetsbaserade levda kunskapen hos invånare.
Läs även om regionens modell för Esther SimLab simulering som metodstöd för att träna tillsammans i team och i vårdprocesser/Esthers hela vårdresa, och andra metoder för invånarmedverkan som tjänstedesign.
Frågan Vad är viktigt för dig? fångar kärnan i personcentreringens filosofi, där människor ses som individer med preferenser, behov och resurser som måste förstås för att kunna åstadkomma värde. Den dialogen bidrar att förbättra en tjänst och att ta tillvara individens egna resurser och att professionen jobbar tillsammans med individen.
Metoder och verktyg för samskapande, patient- och brukarmedverkan att använda är exempelvis Konsultera genom fokusgrupp, skapa persona eller Födelsedagskalaset.
I högerspalten finner du metoder för berättande ledarskap och exempel på hur berättelse som verktyg kan skapa riktning och kvittera omställning till Nära vård.
Länssamordningen av IBIC i Jönköpings län samlar goda exempel lokalt och nationellt och samverkar med andra aktörer. Stödmaterial som kan användas av kommunerna i arbetet med IBIC har upprättats genom nätverket för processledare. Ta gärna kontakt för att få del av länets stödmaterial. Under 2023-2024 syftar länssamordningen även till att undersöka förutsättningar för gemensam uppföljning och utvärdering av effekten och nyttan av IBIC.
På Nässjö kommuns hemsida finns exempel på information om IBIC som arbetssätt gentemot invånaren samt en broschyr som kan delas ut till den hjälpsökande i samband med hembesök.
På Gislaveds kommuns hemsida finns tillgång till bra informationsfilmer till invånaren som på ett tydligt sätt beskriver utredningsförfarandet vid ansökan om hjälp samt att biståndsbedömningen utgår från det individuella behovet och IBIC.
Rapporteringsstöd för omvårdnadspersonal används för att säkra strukturerad informationsöverföring från omvårdnadspersonal till sjuksköterska. Med rapporteringsstödet får omvårdnadspersonalen stöd för vad man själv tar reda på vid vanliga tillstånd och besvär, inför att man kontaktar sjuksköterska och rapporterar enligt SBAR.
Rapporteringsstöd kan läggas till som ikon på din mobil eller läsplatta eller beställas.
Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer och att sammanställa informationen på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra den egna verksamheten. Systematisk uppföljning är att löpande beskriva och mäta enskilda klienters problem och behov, insatser och resultat.
Nationella uppföljningar och indikatorer av God och nära vård är under utveckling och tar sin utgångpunkt i det som invånaren definierar som värdeskapande. Det finns endast ett fåtal indikatorer som belyser effekterna av omställningen för kommunorganisationerna, samt uppföljning som beskriver det gemensamma resultatet. Region Jönköpings län och dess kommuner deltar i SKR:s arbete att ta fram metoder och mått för att följa omställningen. Även Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att följa upp primärvården och omställningen till en mer nära vård.
Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo
