Systematisk uppföljning handlar om att samla in information om exempelvis arbetssätt, insatser och brukarnas behov och upplevelser för att sedan sammanställa resultatet och göra förbättringar utifrån det som kommit fram.

Information om Individbaserad systematisk uppföljning hittar du i  dokumentet Om – Individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten (Socialstyrelsen) och på Individbaserad systematisk uppföljning (Sveriges kommuner och regioner, SKR).

Vi stödjer kommunerna i att utveckla systematisk uppföljning med hjälp av Addiction Severity Index (ASI) genom utbildningar, metodstöd och hjälp till sammanställningar och analys av resultat. ASI är en kartläggningsmetod i intervjuform avsedd för missbruks- och beroendevård. Sammanställningar från ASI på gruppnivå, kan ge svar på frågor om exempelvis vilka problem eller behov brukare har, hur insatserna är anpassade efter behoven och om målen satta tillsammans med våra brukare nås.

Brukarinflytande innebär att tillvarata erfarenheter och kunskaper från de individer som är i behov av insatser från bland annat socialtjänsten och att ge möjlighet att påverka utformningen för mer effektiva och anpassade insatser. Med brukarinflytande på individnivå stärks det egna personliga inflytandet, på verksamhetsnivå involveras brukare i planering och utveckling och på systemnivå i mer övergripande sammanhang. Vi stödjer kommunerna i att stärka brukarinflytande och delaktighet, till exempel genom att sprida kunskap om metoder, erfarenhetsutbyte, och genom att personer med egen erfarenhet (peer) involveras exempelvis vid framtagande av samverkansrutiner, i utvecklingsarbeten och i olika kompetenshöjande aktiviteter.

Peer support betyder att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa får en arbetande roll inom vård och omsorg för att stötta andra i deras återhämtningsprocesser.

Brukarstyrda brukarrevisioner är en metod för att samla in och presentera kunskap och erfarenheter från patienter och brukare, för att ta reda på hur de upplever den verksamhet eller insats som de utnyttjar. Revisionen genomförs av personer med egen erfarenhet via enkätintervjuer och på uppdrag av den enhet som har beställt den.

Brukarinflytande är en av de delar som finns med i Nationella vård- och insatsprogram, som bland annat syftar till att öka förutsättningarna för likvärdiga insatser inom missbruks- och beroendevården utifrån en helhetssyn.

Socialstyrelsen ger genom vägledningen Att ge ordet och lämna plats – Vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård stöd i arbetet med brukarinflytande.

Sedan 2021 har vi och kommunerna i Jönköpings län bedrivit ett utvecklingsarbete som syftar till att bättre möta målgruppen unga och unga vuxna, 13-29 år, med missbruk och beroende. Det har bland annat grundat sig på den handlingsplan som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterade 2018, och var särskilt inriktat på att förbättra tillgängligheten till stöd och hjälp samt att socialtjänsten ska kunna uppmärksamma problematik och erbjuda lämpliga insatser tidigare.

Arbetet sker i samverkan mellan socialtjänstens verksamhetsområden missbruk/vuxen och barn och unga, och genom både lokalt utvecklingsarbete i kommunerna samt länsgemensamma insatser såsom utbildningsdagar och workshops. 

Regeringen tillsatte 2020 en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar och samordnar vård och stöd som erbjuds till personer med missbruks- eller beroendeproblematik samt psykiatrisk problematik. Uppdraget omfattade även att lämna förslag på en gemensam lagstiftning gällande vård som sker utan samtycke.

Resultatet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet samt Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja har presenterats för regeringen och innehåller bland annat förslag om en förändrad ansvarsfördelning gällande vård och stöd till alla personer med skadligt bruk eller beroende, där regionernas hälso- och sjukvård ansvarar för all behandling och kommunernas socialtjänst för sociala stödinsatser. Utöver detta finns bland annat även förslag som syftar till ökad kvalitet och bättre tillgång till de insatser som erbjuds, och att den enskilde individen är mer delaktig i utformningen av sin vård och att den anpassas efter aktuella behov.

Utredningen har pekat på flera områden som är i behov av utveckling. Några av dessa rör socialtjänsten och är områden vi redan arbetar inom eller kommer ha fokus på, oberoende av eventuella framtida lagförändringar – exempelvis utveckling av systematisk uppföljning och brukarinflytande. Ett annat exempel är tillgången till stödinsatser inriktade mot försörjning, boende, sysselsättning och en fungerande vardag.

Om hela reformen antas kommer detta innebära stora förändringar och kräva omfattande förberedelser, planering och förändringsarbete både inom socialtjänstens och regionens missbruks- och beroendevård, och i dialog mellan de båda huvudmännen.