Vi pratar gärna om att bli datadrivna – men vad är det egentligen vi bygger när digitaliseringen blir en del av välfärdens infrastruktur? Tomas Lindroth lyfter IoT ur ett bredare och mer människocentrerat perspektiv, där det inte bara handlar om tekniken i sig utan om vad vi bygger, vad vi behöver ha kontroll över och vilken nytta det skapar i människors vardag. För tekniken ska inte styra utvecklingen – den ska stärka vår förmåga att skapa en hållbar välfärd.

Efter sju år är Smart VA inte längre ett projekt vid sidan av – mätningarna används för att förstå systemen, prioritera rätt åtgärder och följa upp vad de faktiskt ger. Magnus Lindgren tar oss igenom resan från de första sensorerna till kontinuerligt arbetssätt, med konkreta resultat som 42 till 11 pumpstarter per natt, minskat tillskottsvatten och lägre kostnader. Men lika viktigt är det som behöver finnas runt tekniken: egen kompetens, uthållighet och förmågan att visa resultat så tydligt att organisation och beslutsfattare vågar investera vidare.

Tänk om vi med data från rymden kan se sådant som tidigare varit svårt att upptäcka – och använda det för att förstå hur exempelvis värme och ett förändrat klimat påverkar människor i våra städer? Florian Sallaba och Eva Stattin visar vad som blir möjligt när satellitdata omsätts till konkreta insikter och beslutsunderlag. Från nya sätt att förstå hur barn och äldre påverkas till den viktiga nästa frågan: när vi väl har kunskapen – vad gör vi då?

En datakatalog på steroider? Ja, ungefär så kan man tänka på dataspaces. Claus Popp Larsen och Daniel Dersén visar hur vi kan gå från att bara veta vilken data som finns till att faktiskt dela och använda den mellan organisationer och system – säkert, standardiserat och med kontroll över vem som får göra vad. Det är här interoperabilitet blir praktisk verklighet och där data kan börja flöda istället för att fastna i separata system och leverantörslösningar.

Vad kan ett motorevent och en dagvattenbrunn berätta om vår miljö? Jonas Bjaaland och Johnny Holmberg delar två konkreta exempel på hur data från uppkopplade sensorer kan ge bättre koll på det som faktiskt händer – från luftkvalitet och utsläpp till brunnarnas status, vattennivåer och hur de påverkas av regn. Ett pass om att lära av data och omsätta nya insikter i verksamhetsnytta – med bättre underlag för beslut och möjlighet att sätta in rätt åtgärder i tid.

Hur ser en smart stad ut när data faktiskt börjar påverka hur vi planerar och utvecklar den? Malin Lampa och John Andersson tar oss in i Sundsvalls arbete med den digitala samhällsbyggnadsprocessen, från energi och fastigheter till det digitala gaturummet, IoT och satellitdata. Med konkreta exempel visar de hur bättre kontroll på datan kan ge nya beslutsunderlag, knyta ihop olika delar av kommunen och flytta fokus från enskilda teknikprojekt till hur informationen faktiskt används för att fatta bättre beslut.

I Danmark har man gjort något som många pratar om – byggt gemensamma strukturer som gör det enklare att gå från test till faktisk drift. Camilla Føns Mortensen och Morten Koed Rasmussen tar oss in i det danska IoT-ekosystemet, där kommuner delar plattformar, kunskap och tjänster genom bland annat OS2IoT och INSTALL. Ett pass om vad som händer när samverkan blir mer än ett projekt – och vad vi i Sverige kan lära av våra danska kusiner när IoT ska skalas på riktigt.

I Jönköpings kommun är IoT ett strategiskt vägval för att utveckla framtidens fastighetsförvaltning och den smarta staden. Daniel Håkansson, Per Wikström och Max Jensen visar hur data, teknik och samverkan kan knytas ihop – från gemensamma informationsflöden och IoT-plattform till konkreta tillämpningar i kommunens och Junehems fastigheter. Ett pass om hur en långsiktig riktning skapar förutsättningar att gå från enskilda lösningar till en mer datadriven och sammanhållen förvaltning.

Hur går man från att mäta för mätandets skull till att använda IoT där det faktiskt gör nytta? Marcus Ljungberg och Magnus Handell delar kommunernas resa genom konkreta exempel med multisensorer i Eksjö och vattennivåmätning i Gnosjö – men framför allt vad som behövde hända runt omkring för att komma dit. Andreas Laszlo knyter ihop erfarenheterna med den gemensamma struktur och de organisatoriska förutsättningar som gör att enskilda initiativ kan bli en långsiktig förmåga.

Vad händer när innovation i verkligheten möter regionala, nationella och internationella strukturer? Jan Malmgren visar hur lösningar inom IoT testas och används i Veberöd. Med erfarenhet från gemensamma upphandlingar och nationellt och internationellt standardiseringsarbete visar Torbjörn Lahrin hur plattformar, standarder och samverkan kan föra lärdomarna vidare. Tillsammans visar de hur praktiska tester och gemensam struktur stärker varandra, så att kommuner kan fortsätta där andra slutade och fungerande lösningar spridas till fler.

IoT, satellitdata och AI ger kommuner nya möjligheter att förstå förändringar, dela data och fatta bättre beslut. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om informationshantering, ansvar, säkerhet och offentlighet. Mona Ekesryd och Carina Andersson undersöker hur kommuner, regioner, näringsliv och akademi kan använda varandras kunskap och bygga gemensam förmåga. Ett pass om interoperabilitet, nya kompetenser och samarbeten som stärker resiliensen och tar tekniken från experiment till verksamhetsnytta.