Vanliga frågor

Ett familjehem är en vanlig familj som har kärlek, tid, utrymme och engagemang över för ytterligare en familjemedlem. En familj som vill göra skillnad för barnet/ungdomen som flyttar hem till dem. Ett familjehem kan vara en liten eller stor familj, bo i staden eller på landet, vara ensamstående eller ett par, vara född i Sverige eller i ett annat land, identifiera sig som HBTQI+, ha barn eller inte ha några barn.

Barn och ungdomar behöver olika familjekonstellationer, alla är unika med skilda behov. Det viktigaste är att familjehemmet lever ett stabilt och ordnat liv, så att hen kan erbjudas en trygg, varm och strukturerad miljö.

Absolut! Ett lämpligt familjehem kan antingen vara ett par eller ensamstående. Alla familjekonstellationer är välkomna att ansöka till oss om att bli familjehem.

Placering i familjehem sker oftast frivilligt, men det kan också ske utan föräldrars samtycke om socialtjänsten bedömer att det är det bästa för barnet/ungdomen. När placeringen sker frivilligt innebär det att vårdnadshavare och socialtjänst är överens om att den insatsen är det bästa för barnet/ungdomen, enligt Socialtjänstlagen (SoL). Om barnet/ungdomen är över 15 år ska hen också samtycka till insatsen. Placering kan även ske mot vårdnadshavares och barns/ungdomens vilja enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

De barn/ungdomar som inte kan bo med sina föräldrar och saknar ett fungerande hem behöver en ny miljö att växa upp i. Det kan handla om en kortare eller längre tid. Det kan finnas flera orsaker till att barn/ungdomar far illa i sin hemmiljö. Det kan exempelvis handla om missbruk, psykisk sjukdom eller andra svårigheter som gör att man inte räcker till som förälder. Barnet/ungdomen kan även ha en egen problematik som gör att hen har behov av en annan miljö.

Ett familjehems viktigaste uppgift är att ta hand om barnet/ungdomen, stå för den dagliga omvårdnaden och tryggheten och göra sitt hem till deras. Familjehemmet håller kontakten och samarbetar med familj, skola, socialtjänst och andra viktiga personer runt barnet/ungdomen.

Vi tar register från Kronofogden, Polismyndigheten, Försäkringskassan och begär ut Socialregister.

Det beror på hur, i vilken utsträckning och på vilket sätt man förekommer i ett register från en myndighet. Är man exempelvis sjukskriven under en kortare period på grund av en operation är det inget hindrande. Men har man flertalet anmärkningar hos Kronofogden är det hindrande. Alla ärenden bedöms individuellt och det är viktigt att man är ärlig med sin situation redan i den initiala kontakten med oss, om förekomst kan finnas.

Nej, det gör det inte, men det ät vanligast att familjehemsföräldrar är mellan 30 och 60 år gamla. Det är barnets/ungdomens ålder och hur länge man bedömer att hen ska bo i familjehemmet som avgör vilken ålder man anser är lämplig på familjehemsföräldrarna.

Ja, du kan vara familjehem för flera barn samtidigt. Exempelvis för syskon, men du kan även sedan innan ha en placering och ta emot ytterligare ett barn/en ungdom. Detta sker alltid i samråd med den kommun som redan har en placering i familjen, med tanken om att bedöma vad som blir bäst för barnen.

Ja, det kan man. Men det kan vara så att en familjehemsförälder behöver vara hemma på del- eller heltid en tid från arbetet, för att barnet/ungdomen behöver det. Exempelvis så kan ett mindre barn behöva tid för att knyta an till sin familjehemsförälder, eller så kan en ungdom i början av placeringen behöva extra stöd av en vuxen för att finna sig tillrätta. Under en sådan här period kan familjehemsföräldern få ersättning av socialtjänsten i form av förhöjt arvode.

Ja, det behöver man. Det kan ske undantag om barnet är litet.

I dagsläget kommer få ensamkommande barn och unga till kommunerna i Jönköpings län, men det finns fortfarande ett behov.

Ett familjehem ersätts ekonomiskt av den kommun som har placerat barnet i familjehemmet. Ersättningen består av två olika delar. Den ena delen är en arvodesdel som är skattepliktig. Arvodets storlek bestäms av tyngden i ett uppdrag och dess tidsåtgång. Vid en förändring kan arvodet både sänkas och höjas under en placering. Den andra delen är en omkostnadsdel. Omkostnadsdelen ska täcka de utgifter familjehemmet har för barnet/ungdomen. Vilka arvoden och ersättningar som är aktuella enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ersättningsrekommendationer kan du läsa om i Nya rekommendationer familjehem 2023.

Nej, det behöver familjehemmet inte göra. Även om vi främst söker familjer inom Jönköpings län eller på ett avstånd av cirka två timmars bilresa till våra uppdragskommuner, frångår vi det ganska ofta.

Det finns en vinst i att familjehemmet bor nära barnet/ungdomens föräldrar, släktingar, vänner och socialtjänsten. Men i andra fall så kan det vara en fördel om familjehemmet ligger lite längre bort från exempelvis föräldrarna.

Man kan som familjehem aldrig tvingas till att ta emot ett visst barn eller ungdom. I kopplingsarbetet som vi i Familjehemsresursen gör så beskrivs ni som familjehem för kommunen, och vill kommunen gå vidare med er, så beskrivs barnet/ungdomen kortfattat för er. Om bägge parter vill gå vidare så fortgår kommunens arbete i att undersöka om familjen är lämplig för hen. Det arbetat beskrivs i frågan Hur går det till när man utreds inför att bli familjehem i era kommuner?

När man har kopplats samman med ett barn/en ungdom så påbörjar en familjehemssekreterare i kommunen att utreda dig/er för uppdraget. I våra kommuner utreds familjer med metoden En varaktig relation, och det kan vara upp till åtta – nio träffar innan en utredning är klar. Utredningens syfte är att få svar på om man bedöms vara ett lämpligt familjehem för barnet/ungdomen. Under tiden som utredningen pågår blir man intervjuad, referenspersoner kontaktas, vissa registerutdrag kontrolleras och hembesök genomförs. Om man har barn, kommer de också att få komma till tals. Tanken är att utredningen ska ge svar på om det blir en bra matchning att barnet/ungdomen placeras hos er, men utredningen är blir också en möjlighet att få lära sig mer om uppdraget och vad det innebär att vara familjehem.

När utredningen är klar återkopplas den till dig/er om vad man har kommit fram till och allt är sammanställt i en familjehemsutredning. Om man har kommit fram till att familjen är ett lämpligt familjehem för barnet/ungdomen, lämnar familjehemssekreterare förslag till nämnd för ett slutgiltigt beslut.

Nej, det krävs inte och inte heller att man har ett specifikt yrke. Det viktigaste är att man är en stabil person och lever ett ordnat liv, där ett barn/ungdom kan erbjudas en trygg tillvaro och få en god omvårdnad.

I samband med att man tar emot ett barn/ungdom så erbjuder våra kommuner dig/er Socialstyrelsens grundutbildning Ett hem att växa i. På utbildningen pratar vi bland annat om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, kriser och separationer, umgänge med föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor. Ni kan läsa mer om den under sidan Vill du bli familjehem? Man erbjuds även att gå på fortbildningskvällar där aktuella ämnen för familjehem lyfts med tanken om att inspirera och skapa möjlighet för våra familjehem att träffa varandra för utbyte.

Du som familjehem får regelbundet stöd av kommunens familjehemssekreterare. Vid akuta situationer under kväll och helg, vänder du dig till socialjouren. Stödet som erbjuds kan även vara att man deltar i en handledningsgrupp eller går en föräldrautbildning.

Barnet/ungdomen har en egen socialsekreterare, vilken har olika titlar i våra kommuner. Bland annat barnsekreterare och barnuppföljare. Socialsekreteraren är till stöd för barnet/ungdomen och ska vara en regelbunden kontakt där man stämmer av hur hen mår och trivs i familjehemmet och följa upp hens placering.

Barn/ungdomar kan placeras i familjehem med eller utan sina vårdnadshavares samtycke. Om det finns ett samtycke till placeringen har vårdnadshavarna kvar sin bestämmanderätt över barnet, men frågor som rör den dagliga vården och omsorgen sköter familjehemmet (till exempel sovtider och fritidsaktiviteter). Socialtjänsten har alltid det grundläggande ansvaret, men viktiga beslut ska tas i det tredelade föräldraskapet: vilket betyder att både föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten är delaktiga i beslutet.

När det är en placering utan vårdnadshavares samtycke har socialnämnden i kommunen, vilken har ansökt om tvångsvård för barnet/ungdomen, befogenhet att ta över vården.

Utgångspunkten är alltid att ett barn/ungdom ska återförenas med sina föräldrar när vården i ett familjehem inte längre behövs. Det är i många fall svårt att i förväg veta hur lång tid en placering kommer att pågå. Ibland så kan det vara så att beslut tas om att barnets/ungdomens bästa är att bo kvar i familjehemmet, även om hens föräldrar har kommit tillrätta med sina svårigheter.

Ja. När barnet/ungdomen har bott i familjehemmet under två års tid ska socialtjänsten enligt lag överväga om det finns skäl att ansöka i domstol om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Om domstolen beslutar det så blir familjehemsföräldrarna barnets nya vårdnadshavare och placeringen upphör.

En vårdnadsöverflyttning kan enbart ske om familjehemsföräldrarna vill bli barnets/ungdomens vårdnadshavare.

Utgångspunkten är att varje barn ska ha kontakt med sina föräldrar. För varje barn görs en individuell umgängesplan med barnets bästa i fokus där ni som familjehem blir en viktig del i att det ska fungera.

Ja, familjehem kan vabba precis som andra föräldrar.

Det ser olika ut, det kan vara allt från var fjärde – sjätte vecka då man ses fysiskt utan övervakning, till att föräldrar och barnet/ungdomen har umgänge via telefon eller skype. Om socialnämnden anser att det är nödvändigt kan umgängesbegränsning vara aktuellt och det fattas antingen genom ett avtal eller genom ett beslut av domstol.

Alla familjehem ska ha en hemförsäkring men också se över vad den innefattar genom att ta kontakt med sitt försäkringsbolag. Våra kommuner har en ansvarsförsäkring. Ni som familjehem bör fråga er kommun om vad som gäller, och den här informationen ska även framgå i ert familjehemsavtal.

För mer detaljer kan du läsa mer på Sveriges Kommuner och Regioners sida Frågor och svar, arvode- och omkostnadsersättningar.