Socialtjänsten har tydliga krav för handläggning och dokumentation för att arbetet ska göras rättssäkert. Socialtjänsterna i länet arbetar enligt Socialstyrelsens arbetssätt Barnets behov i centrum.
Barn och unga som träffar socialtjänsten ska uppleva att informationen om dem hanteras på ett tryggt och säkert sätt. Barn har rätt att förstå vad socialtjänsten gör, veta vad som skrivs om dem och rätt att veta och förstå vad som beslutas kring dem.
Alla socialtjänster i länet arbetar enligt Barnets behov i centrum, BBIC. Vi har tillsammans med socialsekreterare och arbetsledare i länet tagit fram olika stöd för att stärka rättssäkerheten och underlätta handläggningen kring barn. Exempel på några stöd är: En liten bok om utredning, Hur mycket ska jag utreda och Arbeta med uppdrag, genomförandeplan och uppföljning.
För att stärka helhetssynen på hur socialtjänsterna arbetar med handläggning och dokumentation finns två nätverk, förstenätverket och BBIC-nätverket. Förstenätverket är arbetsledare inom socialtjänsten och BBIC-nätverket är för dem som är utbildare i BBIC. Båda ger stöd i vardagen för socialsekreterarna i handläggning och dokumentation. Nätverksträffarna innehåller också ny information och kunskap inom området.
Vi har tagit fram ett stödmaterial för socialtjänstens arbete med uppdrag, genomförandeplan, mätbara mål och uppföljning. Materialet hittar du på Region Jönköpings läns lärande och kompetensportal (LoK).
Materialet är framtaget av en arbetsgrupp med stöd av Kommunal utveckling. Arbetsgruppen bestod av socialsekreterare, förste socialsekreterare och behandlare i öppenvård. Målet med materialet är att underlätta för socialsekreterare och behandlare att göra ett uppdrag som familjen vill arbeta med, skriva mål som går att mäta och följa upp insatserna så att vi vet hur det går för familjerna.
På Koll på soc kan du som är barn eller ung läsa om socialtjänstens arbete med barn och unga.
På Mina Rättigheter kan du lära dig mer om dina rättigheter enligt barnkonventionen. Informationen är anpassad för olika åldrar.
Barns rättigheter och barnrättsperspektivet har under senare år stärkts i lagstiftningen. Barnets bästa ska vara en självklar del i allt arbete som rör barn. Barn ska också ges möjlighet att vara delaktiga i alla frågor som rör dem. Vi arbetar aktivt för att barns rättigheter ska få genomslag även i praktiken.
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är en internationell konvention som innehåller bestämmelser om barns särskilda mänskliga rättigheter. Syftet med konventionen är att stärka barnets rättsliga status genom att tydliggöra att barn är rättighetsbärare och experter på sina egna liv.
Barnkonventionen antogs av FN:s Generalförsamling 20 november 1989. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera barnkonventionen som trädde i kraft i Sverige 1990. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, vilket innebär att barnet som rättighetsbärare får en stärkt ställning och att de som arbetar med barn som befinner sig i missgynnade livssituationer får ett skarpare juridiskt verktyg. Genom att göra barnkonventionen till lag är tanken att den ska få ett större genomslag i praktiken. Prövningar i domstol och annan rättstillämpning efter införandet kan förtydliga hur barnkonventionen som nationell lag kan komplettera annan lagstiftning, och vilken betydelse det kan få för verksamheter inom vård och omsorg.
Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen och barnets rättigheter som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det innebär att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen. Det innebär också att väga in hur rättigheterna tolkats av FN:s barnrättskommitté i dess rekommendationer och allmänna kommentarer. För att säkerställa ett barnrättsperspektiv ska som minimum barnkonventionens fyra grundprinciper ha beaktats, men gärna fler av rättigheterna.
Läs mer om barnkonventionen och barns rättigheter.
På Socialstyrelsen finns information om kunskapsstöd och regler för socialtjänstens arbete med barn och unga.
Vi har under flera år arbetat med arbetstyngdsmätning som gemensamt har tagits fram i nätverket för enhetschefer.
Till Barnahus kommer barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för våldsbrott eller sexualbrott och barn under 15 år som är misstänkta för sexualbrott. Här samarbetar polis, åklagare, socialtjänst, barnläkare och psykolog för att möta barnet istället för att barnet ska slussas runt mellan olika myndigheter.
På Barnahus arbetar samordnare som leder samverkan, ger rådgivning till länets socialtjänster och sprider kunskap om våld och övergrepp mot barn.
Yrkesresan Yrkesresan är ett koncept för introduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare.
Målet med Yrkesresan är att stärka kompetens och yrkesstolthet för både medarbetare och chefer inom socialtjänsten genom att erbjuda bästa tillgängliga kunskap på ett samlat och pedagogiskt sätt.
Yrkesresan är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer. SKR är projektägare för Yrkesresan och driver det löpande operativa arbetet med att utveckla och samordna Yrkesresan nationellt.
De regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) är ett nav i genomförandet av Yrkesresorna. Fem RSS:er har dessutom ett nationellt uppdrag att utveckla och förvalta en enskild yrkesresa. Kommunernas efterfrågan och finansiering av tjänsten är drivkraften för Yrkesresans utveckling.
Fem yrkesresor ska tas fram under avtalsperioden 2021-2028 inom de verksamhetsområden som har prioriterats av kommunerna.
Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo
