Handledningsmodeller

I denna handledningsmodell överför den mer erfarne handledaren kunskap och färdigheter till den mindre erfarne studenten. Genom samarbetet ges studenten möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens tillsammans med den mer erfarne handledaren.

Lärandeprocessen sker genom att handledaren visar olika arbetsmoment, vilka studenten observerar och därefter övar på. Handledarens tillvägagångsätt fungerar som norm.

Modellen utgår från en traditionell syn på lärande. Kunskap betraktas då som något som kan överföras från handledaren till studenten genom praktisk vägledning och guidning.

Enligt den reflektiva handledningsmodellen sker lärandet genom att studenten aktivt deltar i de situationer som uppstår under handledningen. Handledarens roll är att skapa utrymme för reflektion och att ge konstruktiv kritik. Då skapas möjlighet till att synliggöra både studentens handlande och underliggande tankemönster.

Denna modell betonar vikten av en kontinuerlig dialog mellan handledare och student. Reflektion används som ett verktyg för att utveckla medvetenhet, självinsikt och professionellt omdöme. Som stöd finns Gibbs reflektionsmodell.

Det reflekterande handledarskapet bygger på ömsesidigt lärande där båda parter bidrar aktivt till den pedagogiska processen.

Peer-Learning är en pedagogisk modell som bygger på idéen att studenter lär sig genom att samarbeta och dela erfarenheter med varandra.

I denna modell arbetar studenter inom samma profession ofta tillsammans i par. De får då växla mellan rollen som student och som handledare.

Syftet är att skapa en aktiv och reflekterande inlärningsprocess där studenterna kan använda varandras kunskaper och färdigheter som resurser.

Genom att gemensamt diskutera, lösa problem och öva praktiskt så kan den teoretiska förståelsen och förmågan att samarbeta utvecklas.

Peer-Learning kan bidra till att stärka kommunikationen och ansvarstagande hos studenterna eftersom de aktivt deltar i varandras lärandeprocess.

Med interprofessionellt lärande menas att studenter eller yrkesverksamma från flera olika professioner lär sig tillsammans. Detta för att förbättra samarbete, kommunikation och arbetsmetoder.

Genom att lära av olika professioner stärks förmågan att arbeta i tvärprofessionella team, vilket har visat sig förbättra beslutfattande och kommunikation.

För att kunna möta dagens komplexa vårdbehov och främja en säker och effektiv vård är det viktigt att studenterna utvecklar en förmåga till interprofessionell samverkan.

Det korta mötet innebär vardaglig och spontan handledning som tex uppstår vid ett lärandetillfälle. Vid de här korta tillfällena kan handledaren ge snabb återkoppling, ställa frågor att reflektera över och koppla teori till praktik.

Syftet kan vara att kunna koppla teori och praktik och att förstärka lärande i den verkliga miljön. Det korta mötet blir ett komplement till den mer formella och planerade handledningen.

Lärandet sker i det sociala sammanhanget där yrkesutövningen pågår.