Att aktivt arbeta med friluftslivsutveckling är en kostnadseffektiv insats för en kommun. Det ger högre livskvalitet, förbättrad folkhälsa, spar sjukvård och ökar attraktivitet till en plats att leva, verka och bo på.
Att aktivt arbeta med friluftslivsutveckling är en kostnadseffektiv insats för en kommun. Det ger högre livskvalitet, förbättrad folkhälsa, spar sjukvård och ökar attraktivitet till en plats att leva, verka och bo på. Friluftsliv spänner dessutom över fler politiker områden: miljö och klimat, landsbygdsutveckling, besöksnäring, utbildning/forskning och kultur- och idrott. Det ger även ökad turism, vilket genererar skatteintäkter till kommunerna. En tydlig koppling finns till den regionala Besöksnäringsstrategin där dessa temaområden lyfts: Natur – Kultur – Evenemang och Måltid. Målet med arbetet är att hitta en stabilare struktur för arbetet med friluftslivsutveckling, och att lyfta friluftslivet som ett arbetsfält inom varje kommun.
Friluftslivet bidrar på många olika sätt till regional utveckling. Närheten till naturen och att underlätta på olika sätt så att alla har möjlighet att kunna ta sig ut i naturen är värdefullt både för kommuninvånaren och besökaren.
Arbetet med friluftslivutveckling sker på olika plan och i olika nätverk då frågan utöver kultur och fritid berör stadsutveckling, grön- och blå infrastruktur, utomhuspedagogik, civilsamhället, drift och underhåll av anläggningar, forskning med mera. Basen för arbetet är dessa nätverk:
En åtgärd kan relativt lätt bli en insats för flera olika kommunala uppdrag. En skolskog eller ett tak kan nyttjas av skolverksamheter, öppna fritidsgårdar, föreningslivet, naturturistföretag och inte minst allmänheten bara för att ta ett exempel.
Tillsammans med Högskolan för lärande och kommunikation på Jönköpings University pågår nu en dialog hur vi kan fördjupa samarbetet kring utomhuspedagogik och se till att praktik och forskning går hand i hand.
Utöver det så kommer det utbildningsinsatser kopplat till arbetet kring att implementera det nationella ramverket kring vandringsleder (vandringsled, service, kommunikation, upplevelser och organisation). Detta gör vi gemensamt och tillsammans med projektledarna för ramverket.
Det är många aktörer som arbetar för att bidra till att uppfylla de 10 friluftspolitiska målen Sveriges friluftlivsmål. Vi fokuserar på att hitta en tydlig röd tråd från det lokala, via det regionala till det nationella. Vem gör vad? Vilket stöd behövs och till vem? Hur kan vi komplettera varandra? Hur optimerar vi nyttan i var och ens arbete och undviker dubbelarbete?
Vi har varit med som samtalspart i framtagandet av ett nationellt ramverk för vandringsleder. Myndigheterna skjuter till pengar med förbehållet att vi arbetar med de verktyg som tagits fram via det nationella ramverket för vandringsleder. Samverkan kring Smålandsleden har funnits sedan 2012. Just nu håller vi på att stärker upp ledorganisationen i sen helhet enligt de riktlinjer som ramverket föreslår.
En gemensam informationsplattform kring fiskefrågor kommer att tas fram av Sportfiskarnas regionkontor. Vi sitter med i styrgruppen för detta arbete tillsammans med Länsstyrelsen, representanter för fiskevattenägarna, representant för naturturismen och Smålands Turism. Syftet är att underlätta, utveckla och fördjupa kunskapsspridningen kring fiske för både kommuninvånare och besökare.
Att vägvisa ut i naturen är mist lika viktigt som tillrättaläggandet av natur för att fler skall ha möjlighet att hitta ut. En del i det arbetet är att arbeta med digital naturvägledning i form av APPAR, QR-koder, berättelsekartor osv. Arbete pågår för att synkronisera länets 13 kommuner kring dessa frågor.
Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo
