Att aktivt arbeta med friluftslivsutveckling är en kostnadseffektiv insats för en kommun. Det ger högre livskvalitet, förbättrad folkhälsa, spar sjukvård och ökar attraktivitet till en plats att leva, verka och bo på.
Att aktivt arbeta med utveckling av friluftsliv är en kostnadseffektiv investering för en kommun som leder till förbättringar inom flera områden. Friluftslivet bidrar till ökad livskvalitet och förbättrad folkhälsa för invånarna, vilket i sin tur minskar belastningen på vården. Det gör också kommunen mer attraktiv som plats att leva, verka och bo på. En enskild insats kan relativt enkelt tillgodose flera olika kommunala uppdrag. Ett exempel är att anlägga en skolskog, som kan användas av skolor, öppna fritidsgårdar, föreningar, naturturismföretag och inte minst allmänheten.
Detta arbete ligger även i linje med den regionala Besöksnäringsstrategin, där fokusområden som natur, kultur, evenemang och måltid lyfts fram. Målet är att bygga en stabil och långsiktig struktur för friluftslivsutvecklingen och att etablera friluftslivet som ett strategiskt arbetsområde inom varje kommun.
Friluftslivet berör flera politiska ansvarsområden såsom miljö, turism, utbildning och kultur. Syftet med arbetet inom friluftslivsutveckling är att skapa hållbara förutsättningar för kommuninvånarna att leva ett aktivt och hälsosamt liv nära naturen, samtidigt som det stödjer ekonomisk tillväxt och en levande landsbygd.
Friluftslivet bidrar på många sätt till den regionala utvecklingen. Närheten till naturen och möjligheten att underlätta för alla att komma ut i naturen är värdefullt både för kommuninvånare och besökare.
Genom att samordna insatser kan vi uppfylla flera kommunala uppdrag med en enda åtgärd. Exempelvis kan en skolskog eller ett naturtak användas av skolor, fritidsgårdar, föreningar, naturturistföretag och allmänheten.
Arbetet med att utveckla friluftslivet sker på flera plan och genom olika nätverk, eftersom frågan inte bara berör kultur och fritid, utan även stadsutveckling, grön och blå infrastruktur, civilsamhället och forskning. Arbetet vilar på dessa centrala nätverk:
I samarbete med Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University har en kompletterande utbildning tagits fram för fritidsledare som tidigare har genomgått en tvåårig utbildning på folkhögskola. Denna tilläggsutbildning inkluderar bland annat utomhuspedagogik för att stärka kompetensen inom natur- och friluftsaktiviteter.
Tillsammans med Friluftsfrämjandet erbjuds även kommun- och regionanställda en kurs kallad ”Häng med oss ut” som syftar till att främja aktiva friluftsupplevelser och stärka personalens kunskaper inom naturpedagogik.
Många aktörer arbetar tillsammans för att bidra till att uppfylla Sveriges tio friluftslivsmål. Vårt fokus ligger på att skapa en tydlig röd tråd från lokala initiativ, genom regionala insatser och upp till nationell nivå, samt vice versa. Denna struktur gör det lättare att identifiera var behovet av stöd är störst och hur vi bäst kan underlätta aktörernas arbete för att nå friluftslivsmålen.
Mer information om friluftslivsmålen finns tillgänglig på Naturvårdsverkets hemsida sök på ”Sveriges friluftslivsmål”.
Nätverket för friluftslivsutveckling i länet har medverkat som samtalspart i utvecklingen av ett nationellt ramverk för vandringsleder, ett projekt som nu har övergått till ett permanent arbetssätt. Ramverket består av ett nationellt system med kvalitetskriterier och verktyg som är öppna och tillgängliga för alla som arbetar med att utveckla och förvalta vandringsleder. Detta stöd erbjuder vägledning och hjälp för aktörer på alla nivåer inom vandringsledsarbetet.
Naturvårdsverket tilldelar medel för att stärka samordning och organisering av vandringsleder i Sverige där staten inte är huvudman. Tillväxtverket har tillhandahållit investeringsstöd för att utveckla leder för rekreation och turism på landsbygden. I vårt län har flera ansökningar inom dessa områden blivit beviljade. Dessa medel finns delvis tillgängliga fram till 2027. Därefter behöver varje region ha säkerställt en mer långsiktig finansiering för ledutvecklingen inom länet.
Samverkan kring Smålandsleden har funnits sedan 2012, men sedan 2021 har vi arbetat för att stärka ledorganisationen i enlighet med de riktlinjer som ramverket föreskriver.
Nu finns en gemensam plattform för fiske i länet! Regional utveckling har ingått ett idéburet offentligt partnerskap med Sportfiskarnas regionkontor i Jönköping för att på bästa sätt driva, underhålla och utveckla denna plattform. Plattformen är utformad för både turister och länsinvånare och fungerar som ett värdefullt verktyg för att sprida information om fiske i länets 13 kommuner. Här finns exempelvis information om båtupprampningsplatser, sjöar lämpliga för landfiske, boende och andra resurser.
Kommunal utveckling deltar i styrgruppen för detta arbete tillsammans med Regional utveckling, Länsstyrelsen i Jönköping, fiskevattenägare, naturturismföretag och Smålands Turism. Målet med plattformen är att underlätta för fiskemöjligheter samt att utveckla och fördjupa kunskapsspridningen om fiske för både kommuninvånare och besökare. Allt du behöver vet om fiske i Jönköpings län hittar du på www.hittafiske.se
Att vägvisa ut i naturen är mist lika viktigt som tillrättaläggandet av natur för att fler skall ha möjlighet att hitta ut. En del i det arbetet är att arbeta med digital naturvägledning i form av APPAR, QR-koder, berättelsekartor osv. Arbete pågår för att synkronisera länets 13 kommuner kring dessa frågor.
Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo
